Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gardesofficern således icke egentligen ansågs vara på afvägar,
så var dock hans lif vid denna tid säkert icke egnadt att väcka
större förhoppningar. Konung Gustaf, som fäst
uppmärksamhet vid honom, var långt ifrån att betrakta honom med bevågna
blickar.
Äfven Armfelt var icke sen att gripa till värjan vid den
minsta förolämpning. En duell af en obetydlig anledning
mellan honom och en annan ung officer vid gardet, under dess
pågående öfning på Ladugårdsgärdet, synes — ehuru utgången
ej blef olycklig för Armfelts sårade motståndare — hafva rågat
måttet af de ungdoms-obetänksamheter, med hvilka man ville
hafva öfverseende. Konung Gustaf lät tydligt förstå sitt
missnöje och tillkännagaf sin afsigt att förflytta fänriken baron
Gustaf Armfelt till ett annat regemente.
Detta medförde en vändning i Armfelts öden. För att
undgå förödmjukelsen af den degradering, som en dylik
förflyttning skulle innebära, skyndade han att begära tillstånd att gå
i utländsk krigstjenst.
Det var år 1778. Det vidtutseende krig mellan Preussen
och Österrike, som höll på att utbryta med anledning af
tvistefrågan om baierska arfföljden, syntes böra erbjuda ett utmärkt
tillfälle att i preussisk tjenst under tidehvarfvets störste fältherre,
Fredrik II, få inhemta krigarens yrke. Utsigten att på samma
gång få besöka främmande länder och folk kunde ej vara annat
än lockande för Armfelts lifliga sinne; och en utländsk resa
ansågs dessutom tillhöra en ung ädlings uppfostran under 18:de
århundradet. — Den sökta tjenstledigheten beviljades, och
Armfelt anträdde under sommaren 1778 den två-åriga resa, som i
hans lif bildar gränslinien mellan de stundom ystra och
öfverdådiga ynglingaåren och en mannaålder, som tidigt fördes in på
en bana af historisk betydelse.
Det blef två år, rika på intryck, minnen och lärdomar —
visserligen äfven på öfverdåd och äfventyr, icke alltid af det
mest respektabla slag. Ungdomsmodet och lättsinnet funnos väl
i behåll vid hans återkomst — och det dröjde länge, innan
Armfelt i detta afseende åldrades —, men omplanteringen i en
annan jordmån hade medfört en rik utveckling af hans
personlighet. Den medfödda älskvärdheten slog ut i sin fulla blomning,
och tanken och inbillningskraften fylldes med andra ämnen än
dem som garnisonslifvet i Stockholm erbjudit. Gustaf Armfelt
var, då han återvände till Sverige efter en vidsträckt utländsk
resa, icke längre en outvecklad yngling. Hans ställning i yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
