Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mild, älskvärd och bildad, bar hon i sitt utseende och hållning
prägeln af sitt olyckliga förhållande till sin man; och
Sprengtporten var en i alla afseenden bra dålig make. — Öfver femton
officerare voro då ständiga gäster i Sprengtportens hus, utan
att räkna dem som regelbundet gjorde besök. Han lefde på
stor fot och arbetade mycket. Han satte hela sin omgifning
i arbete, än till skrifgöromål, än till topografiska undersökningar,
hvartill han först i Finland tagit initiativet. Han gaf också mig
att göra, och syntes vara tillfredsställd med min fattningsgåfva».
»Jag steg i hans ynnest genom en tilldragelse, som kunnat
få en olycklig utgång. En afton, då det hos fru Sprengtporten
sjöngs Bellmans visor, ansåg en viss baron Z. att jag gjort narr
af honom. Då vi gingo därifrån, utmanade han mig. Det
afgjordes hastigt, att vi följande dagen skulle slåss på pistoler.
Han hade första skottet. Han träffade icke; och då kom honom
hans raseri till den grad att förlora all besinning, att han afsköt
sitt andra pistolskott, hvars kula gick alldeles under min näsa,
och därefter drog han värjan för att rusa på mig. Jag hejdade
honom och satte pistolen för hans bröst. Han lugnade sig,
erkände sin oförrätt och gjorde sin ursäkt. Jag hade sluppit
undan för så godt köp, att jag ej var oförsonlig, och saken blef
sålunda bilagd. Jag åtog mig till och med att framställa den
för Sprengtporten; men han kunde aldrig fullt förlåta baron Z.
hans uppförande. Denne baron Z. var likväl en tapper man.
Han visade det, innan han stupade i finska kriget, hvarest jag
hade tillfälle att med egna ögon döma om hans mod».
Uppbrottet från Brahelinna skedde, såsom nämndt är, i
Mars 1779, och resan skedde ingalunda med öfverdrifven
hastighet. En mängd officerare af Savolaxbrigaden följde
Sprengtporten öfver ryska gränsen till Viborg, dit vägen togs öfver
Lovisa och Fredrikshamn. Resans början liknade ett triumftåg.
På de nämnda ställena tillät man icke Sprengtporten och hans
ressällskap att betala härberge och lefnadskostnader. Särskildt
i Viborg, den första mera betydande ort på det ryska området,
var de resandes vistelse en kedja af lustbarheter och hyllningar.
Detta mottagande, i hvilket de ryska myndigheterna gjorde
gemensam sak med den gammalfinska befolkningen i östligaste
Finland, hvilket genom Armfelts medverkan trettio år senare på
fredlig väg återeröfrades från Ryssland, var en aktningsgärd åt
Sprengtportens stora anseende såsom en af Finlands mest
framstående män. Måhända hade denna uppmärksamhet från
rysk sida äfven sin grund i den önskan att vinna denne så högt
uppburne man för Rysslands intressen, hvilken längre fram, på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
