Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därjämte, enligt Armfelts berättelse, förefallit ett uppträde mellan
de båda reskamraterna, hvilket satte Spengtporten i en löjlig
dager. Denne, som i Warschau såsom en sträng mentor
lösryckt sin unge reskamrat från hans förvillelse, hade i Berlin
själf fallit offer för en dylik. Han hade förälskat sig i en
preussisk grefvinna och hade, enligt Armfelts ord, »un peu
dragonnement» gjort henne sin kärleksförklaring, men med så föga
framgång, att han blef visad på dörren. Hans vrede och svartsjuka
vände sig mot den unge Armfelt, som han, alldeles utan grund,
enligt dennes utsago, ansåg hafva stått i vägen för sin lycka.
Det var i vredesmod som Sprengtporten och Armfelt skildes, för
att sedan först återse hvarandra i Paris.
För öfrigt var det ett muntert lif, som Armfelt lefde i
Berlin. Hjärtesorgen från Warschau var snart glömd; han var
gärna sedd i den preussiska hufvudstadens förnämsta
sällskapskretsar och han egnade, trogen sin vana, de sköna flitigt sin
hyllning. I sällskap med några damer, tillhörande den
preussiska aristokratien, reste han på hösten 1779 öfver Leipzig till
Wörlitz och infördes genom dem vid det lilla hofvet i Weimar.
Han njöt i fulla drag af sitt glada reselif, fritt från
Sprengtportens uppsigt, i ett sällskap, där man visade all tänkbar välvilja
åt den älskvärde unge svensken, och t. o. m. drog försorg att
hans hopsmälta reskassa åter fylldes.
Men detta lif, så njutningsrikt det var, kunde dock icke
vara ändamålet med Armfelts studieresa; och en vacker dag
öfverraskades han af ett ljungande bref från sin fader, hvilken
från Sprengtporten erhållit mindre tillfredsställande underrättelser
om det unga krigar-ämnets sätt att använda sin tid. Detta bref
innehöll den stränga befallningen att genast resa efter
Sprengtporten och ånyo ställa sig under hans uppsigt; och Armfelt
måste lyda, till sin egen och sitt älskvärda ressällskaps stora
sorg. Han begaf sig öfver Frankfurt am Main till Strassburg,
där han väntade att träffa sin mentor. Sprengtporten hade
emellertid fem dagar före Armfelts ankomst rest till Paris; och
denne saknade medel att fortsätta resan dit. Han fann i
Strassburg en frände, kaptenen vid regementet Royal Suédois Erik
Ludvig Armfelt, som redan i tjugu år varit bosatt i Frankrike
och som längre fram, efter sin återkomst till Sverige, under
namnet »den franske Armfelt» blef känd såsom ett af den
gustavianska tidens originaler. Dennes gästfrihet kom väl till pass,
och Gustaf Armfelt stannade tills vidare i Strassburg. Han
använde sin tid till studier, hvartill godt tillfälle erbjöd sig, och
uppförde sig, enligt egen uppgift, »très-sagement».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
