29 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En bekantskap från denna vistelse i Strassburg, hvilken
förnyades under en senare tid under mycket olika förhållanden,
var prins Maximilians af Zwei-Brücken, då en ung officer i fransk
tjenst, känd för sina glada upptåg, sina dåliga affärer, sina
älskarinnor och sitt lättsinne, sedermera konung Max Josef af
Baiern. Beröringen mellan den tyske prinsen och den svenske
officern var likväl icke alltid af vänskapligaste slag, ehuru en
viss likstämmighet i lynne icke torde hafva saknats. Någon
svartsjuka å prinsens sida — anledningen var en skådespelerska,
hvilkens trohet ej var höjd öfver allt tvifvel — och några
försmädliga yttranden, som han fällt om svenska nationen, höllo
på att föra till en duell mellan de båda unga brushufvudena,
hvilken endast bilades genom mellankomsten af en bland
Strassburgs högsta militära myndigheter, »le Lieutenant du Roi». Hos
ingendera qvarlemnade dock dessa ungdomsöfverilningar någon
bitterhet; och då Armfelt 23 år senare såsom svensk minister i
Wien uppvaktade kurfursten, af Baiern [1] skämtade de gladt
öfver gemensamma minnen från garnisonslifvet i Strassburg och
gemensamma ungdomsdårskaper. [2]

Alldeles fritt från dårskaper förflöt nämligen icke Armfelts
lif i Strassburg, huru »sagement» han än uppförde sig. Tvisten
med prinsen af Zwei-Brücken ansågs såsom en dylik; en annan
var hans frieri till dottern af den ofvannämnde »Lieutenant du
Roi», hvilket höll på att leda till ett enleveringsförsök, men
slutade med hennes inspärrande i ett kloster och — en vänlig
anmodan till Armfelt att lemna Strassburg.

Han begaf sig till Paris tidigt på våren 1780. »I Paris
glömmer man alla sorger, när man är 23 år och kommer dit
för första gången», skrifver han. »Paris förenade den tiden allt
som kunde behaga och förtjusa en yngling. Öfverallt väl
mottagen och ansedd, ansåg jag mig som den lyckligaste af
människor och tänkte blott på medel att få qvarblifva i ett land,
som tycktes förena alla jordiska förmåner.» [3] Svenske
ambassadören grefve Creutz mottog honom med synnerlig välvilja;

[1] Först 1806 antog kurfursten af Baiern konungatiteln.
[2] Se anekdoten härom i Ridderstads Gömdt är icke glömdt, VIII: 60.
Uppgiften där om platsen för deras första bekantskap är, såsom af
ofvanstående synes, oriktig.
[3] Armfelts tryckta själfbiografi, i Handl. till Sveriges nyare hist.
(utg. af Adlersparre) I. 90.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/31/0046.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III / 29 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|