- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
32

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Markgrefvinnan gaf särskildt en fest för konungen till firande af
årsdagen af statshvälfningen den 19 Augusti. [1]

En krets af damer, i hvilken konung Gustaf gärna trifdes,
räknade bland sig den ofvan nämnda svenska grefvinnan Ramel,
född Lewenhaupt; till den hörde äfven den älskvärda belgiska
hertiginnan d’Ahrenberg, prinsessan de Croy, marskalkinnan De
Muy och andra damer af den förnäma verlden. Genom
grefvinnan Ramel hade Armfelt blifvit införd i denna krets och i dessa
damer funnit väninnor och beskyddarinnor. Han behöfde också
deras beskydd, ty oaktadt alla sina förhoppningar fann han sin
konung ännu starkt intagen emot sig. Det berättas att, då
konungen en dag, på väg till grefvinnan Ramel, på hennes
balkong varseblifvit Armfelt midt ibland ett hos henne samladt
sällskap, han ändrat sin kosa och farit den sköna grefvinnans
balkong förbi, för att undvika att råka Armfelt. Detta var
naturligtvis ett tecken till afgjord onåd och vållade Armfelts
väninnor icke ringa bekymmer. Damerna lade sig emellertid ut
hos monarken för sin älskvärde riddare, och det dröjde icke
länge, innan förhållandet ändrade sig. [2]

Konung Gustaf var, såsom konung af Sverige, smickrad af
den utmärkelse, som visades den unge svensken af så många
damer, tillhörande de högsta umgängeskretsarne i Spa. Han fann
snart att den unge officern, som han förut ansett så föga
lofvande, utvecklade sig till sin fördel, och att en ung man med
Armfelts sätt att vara, qvickhet och medfödda älskvärdhet skulle
kunna blifva en prydnad för hans hof. Han anade att han i
honom skulle finna en man efter sitt sinne: liflig, fyndig, med
en inbillningskraft som kunde följa hans egen. Därtill kom att
han var vacker som en Apollo, egde ungdom, helsa, gladt
lynne — allt egenskaper, som hos konung Gustaf vägde tungt i
vågskålen.

Det blef nu ej längre fråga att placera fänriken baron
Armfelt på ett landtregemente eller att undvika att
sammanträffa med honom i societeten. Tvärtom: han skulle återvända
till Stockholm och tillhöra konungens närmaste omgifning; då


[1] Se rörande lifvet i Spa 1780 Body, Gustave III aux eaux de Spa,
samt Dalbergs bref till Scheffer, tr. i Ahnfelt, Ur svenska hofvets och
aristokratiens lif. IV. 42 o. f.
[2]
Se Schinkel, Minnen ur Sveriges nyare historia I: 278. Till och
med den surmulne Dalberg fann behag i den unge Armfelt vid hans första
uppträdande i Spa. Han skrifver till Scheffer: «I baron Ramels följe är en
baron Armfelt vid gardet, som i 2 à 3 år rest och prometterar att kunna
göra sitt fädernesland tjenst, om det skulle behöfvas.« (Ahnfelt, anf. st. 53).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free