- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
38

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det dröjde likväl ännu någon tid, innan Armfelt erhöll den
anställning vid hofvet, hvarpå han kunde hoppas efter sitt
sammanträffande med konung Gustaf i Spa. Han tillbragte en del
af hösten 1780 hos sina vänner och beskyddare från vistelsen i
Paris, baron Ramel och hans grefvinna, sammanträffade på Ramels
egendom Hvidarp i Skåne med konungen, som tagit
hemvägen från Spa öfver Holland, och erhöll hans befallning att
inställa sig i Stockholm. En allvarsam förkylning, ådragen
genom oförsigtighet och ovana vid det nordiska klimatet, höll
honom kort efter ankomsten till hufvudstaden länge vid
sjukbädden, och först i April 1781 kunde han skrifva till sin far att
han vore återställd och hans bröst utan fara. [1] Före sjukdomen
hade han för någon kortare tid åtföljt hofvet till Gripsholm, och
konungens gryende vänskap visade sig sedermera i talrika
förfrågningar om hans helsa och i en viss otålighet att få se
honom vid hofvet.

Omsider i Juli 1781 erhöll Armfelt sin första anställning
vid hofvet. Det var som kavaljer hos den två och ett halft år
gamle kronprinsen Gustaf Adolf, som kort förut flyttats ur
fruntimrens värd och nu skulle anförtros åt manlig uppfostran. Detta
experiment i barn-uppfostran väcke icke utan skäl
betänkligheter inom hofvet: den späde fursten kunde i intet afseende
snarare än andra barn af samma ålder anses böra undvara qvinlig
betjening af den art, som förekommer i barnkammaren. Han
hade, jämte barnets naturliga älskvärdhet och oskuld, sin ålders
alla olater och var ej fri från dess oundvikliga osnygghet.
Uppgiften att deltaga i denna barnkammar-uppfostran var sålunda
hvarken lätt eller angenäm och måste ofta nog pröfva en mans
tålamod. Lyckligtvis delades bördan af fyra.

Högsta ledningen anförtroddes åt riksrådet baron Fredrik
Sparre, som själf i yngre åren varit uppvaktande kavaljer hos
konung Gustaf i dennes späda barndom, en man, hvars
snillegåfvor visserligen icke gjorde honom lämplig till uppfostrare af
en ung furste vid mognare är, men hvars nit och pligttrohet vid
uppfyllandet af barnkammar-sysslorna äro höjda öfver allt
tvifvel. Med den minutiösaste noggrannhet har Sparre för hvarje
dag antecknat den kungliga barnkammarens tilldragelser och de
stormar, som föreföllo vid den lilla höghetens af- och påklädnad,


[1] Under sitt tillfrisknande sysselsatte han sig (enl. bref till fadren 19/1
1781) med utarbetande af sin resejournal, hvilken han ernade utföra i tre
delar, af hvilka en skulle omfatta vistelsen i Paris. Denna journal, af
hvilken möjligen de bref-afskrifter, som legat till grund för reseskildringen i
föregående kapitel, utgjort ett fragment, har ej blifvit bevarad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free