Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bryderi för den svenske diplomat, som fått denna
riksangelägenhet om hand, och till förtrytelse för hans monark.
Resultatet af det hela blef emellertid, att Armfelt hvarken
fick något blått eller rödt band, något som icke i väsentligare
mån torde hafva nedstämt hans glada lynne; och den svenska
Vasa-ordens kraschan hittade ej heller vägen till den lärda ryska
furstinnans bröst.
Hemresan till Stockholm från Fredrikshamn var mindre
angenäm. Konungens lynne sjönk mer än en gång under
nollpunkten. Armfelt har en gång under dessa dagar (den 5 Juli)
antecknat i sin dagbok, vid ett utbrott af konung Gustafs dåliga
lynne: »Detta var första gången på tre års tid, som H. Maj:t
var ond på mig till den pointen att han sagt mig någonting hårdt;
men jag delte däri öde med alla de andra». Anledningen var
någon obetydlig förtretlighet under resan. Sjöfärden från Åbo
fördröjdes af motvind. Likväl synas hafsvindarna hafva,
åtminstone för någon stund, blåst bort den kungliga misstämningen,
ty ett par dagar senare — de resande befunno sig då på Ålands
haf — finnes antecknadt: »Jag var inne ett par timmar på e. m.
och vi gåfvo efter vanligheten vår imagination carrière: intet
projekt var så stort, så att det icke i exekutionen syntes möjligt.» [1]
— Tidigt den 8 Juli anlände konungen och hans följe till
Stockholm. »Konungen lade sig strax», berättar Armfelt, »samt
befallte mig avertera, att hela den dagen skulle vara tyst».
»Den dagen», fortsätter Armfelt sin anteckning, »som skulle
vara så tyst, tog en helt annan tournure. Kl. 1/2 12 reste jag
ut för att promenera, och fick bud efter mig kl. 1, som sade
att H. Maj:t ville hafva lever, Te Deum och spektakel om
aftonen. Effectivement blef det först lever, kl. 2 Te Deum i
Slottskyrkan, hvartill togs på gatan en prest från Clara; en haie af
gardet var formerad, som vid ingången till kyrkan var 50 man
och vid utgången 100. Ingen människa af condition, utom
hofvet och de som varit på lever’n, var i kyrkan, och franska,
ryska och holländska chargés-d’affaires, som foro förbi och par
hasard kommo dit. — Kungen åt med drottningen och hofvet.
Efter middagen gick han till gamla operahuset, hvarest de gåfvo
för första gången ’L’amant malgré lui’ af Monvel, och ’Le sage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
