Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brefväxlingen medföljde expeditionssekreterarna Franc och G. G.
Adlerbeth; den sistnämnde representerade det lärda och litterära
elementet i konungens följe samt hade särskildt uppdrag att föra
anteckningar öfver de sevärdheter, som mötte under resan. De
båda sistnämnda, för korthetens skull af hofmännen kallade
»skrifvarna», betraktades icke såsom med dem fullt likställda; ej heller
konungens lifmedikus Salomon. Dessa tre hade tillsammans med
kammartjenaren Devouges afrest från Stockholm den 26 och
inväntade konungen i Ystad. — På konungens befallning tillstötte
under resan i Tyskland grefve Axel Fersen (d. y.), som begaf
sig dit från Frankrike; och först i Verona, där riksrådet baron
K. Sparre och bildhuggaren Sergel mötte konungen, var
ressällskapet fulltaligt samladt. Till konungens följe slöto sig för
kortare tider under vistelsen i Italien några yngre officerare,
Stjernvall, Möllersvärd och Delagrange, hvilka blifvit från
Sverige afsända såsom kurirer med bref från regeringen.
Från Ystad fortsattes resan vidare söderut till Rostock.
Sjöfärden var genom motvind och stiltje obehaglig. »Konungen
låg på däck i sin vagn och sof mycket, emellan det han åt goda
mål», säger Armfelt. Först den 3 Oktober landstego de resande
i Rostock, hvarefter ressällskapet i två afdelningar på skilda
vägar styrde färden till Braunschweig. Konungen med Essen for
öfver Ludvigslust, Dömitz och Uelzen; de öfriga togo vägen
öfver Schwerin, Lauenburg och Lüneburg.
»Som man reser mycket långsamt i detta fördömda land»,
skrifver Armfelt till Hedvig de la Gardie, »hvarest vägarna äro
lika dåliga, som postiljonerna äro oförskämda, så fingo vi erfara
obehaget af att på 24 timmar ofta ej hinna mer än 8 mil.
Också kommo vi icke förr än mycket sent till en liten stad vid
namn Güstrow, hvarest Peyron, Salomon och jag hvar i sin
ordning blefvo tagna för konungen af Sverige. Man hade tingat
platser i fönstren för att se oss, och vi höllo på att blifva
ihjälklämda af packet. Hela natten fortsatte vi resan och kommo
vid middagen till Schwerin, hvarest Peyron föreställde H. Maj:t
och höll på att få visit af den gamla prinsessan af Mecklenburg.
Vi fingo betala tjugo dukater för en dålig soppa, och sedan
Taube pesterat duktigt, afreste vi, passerade Elben och kommo
slutligen, halfdöda af trötthet, den 8 Oktober till Braunschweig,
dit konungen kommit dagen förut».
Dagboken fortsätter om besöket vid hofvet i Braunschweig:
»Vi gingo på italienska operan, hvarest de gåfvo ett
abominabelt spektakel, men tämligen täck musik. Hela hofvet var här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
