- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
79

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Den 22 Oktober foro vi till Nymphenburg, hvilket vi
besågo med den största attention; det förtjente också all
uppmärksamhet, och fastän byggnaden ej är vacker, är det likväl en
ibland de största i Europa; trädgården är charmant och
situationen är ändå au dessus allt det andra. Vi kommo ej till
München förr än kl. 3, åto middag och klädde oss. Grefve
Daun kom till mig och frågade mig, hur våra bägge herrar
skulle kunna göra bekantskap i afton. Jag svarade honom en
termes ambigües, men fastän kungen fick sin post, determinerade
han sig likväl att fara kl. 6 upp på slottet; jag följde honom
ensam. Kurfursten var redan på spektaklet, dit vi foro äfven.
H. Maj:t gick in i hans loge, embrasserade honom; de sade
hvarandra några artigheter, gingo in i stora logen, helsade på
bägge käringarna och sutto där till andra aktens slut, då han
gick in i sin egen loge. Kurfursten kom, sedan baletten var slut,
och bjöd oss alla på supé; vi följde med kungen och honom
genom en grufligt lång korridor in i rummen, som voro af den
allra största magnificence. Supéen blef strax serverad, och vi
satte oss till bords, tio personer, inberäknadt de bägge
regerande herrarna. Hans öfverkammarherre tog hand af mig,
hvilket misshagade grufligen vår nådige herre. Strax supéen var
all, skildes vi åt, och kurfursten följde grefven af Haga ända till
vagnen. Här ser ut som om grefve Daun vore kurfurste och
den andra hans paravent».

»Den 23 Oktober kom kurfursten kl. 9 och afhemtade
kungen i sin vagn för att föra honom till Schleissheim. I
vagnen voro kungen, kurfursten, grefve Daun och jag. På vägen
började gubben ge sig carrière och talte, som en artig och
belefvad man, med mindre embarras än förut [1] ... Vid hemresan
foro vi till paradplatsen, hvarest hela vakten stod uppställd och
defilerade slutligen med all möjlig appareil. Han quitterade
kurfursten och gick till fots hem för att klä sig till middagen. Så
snart vi kommo till slottet, tog hela hofvet med kurfursten emot
grefven af Haga vid vagnsdörren och förde honom genom ett
galleri af porträtter, där Karl X och Karl XII äfven sutto [2],


[1] Följande anekdot från denna utflykt, berättad i A:s bref, kan
förtjena bevaras: »On parla de l’Italie et du voyage que l’électeur venait d’y
faire. Le roi lui demanda par quelle raison il l’avait fait: c’est que cela
m’amusa, dit-il, mais comme prétexte je feignis d’avoir besoin des eaux de
Pise. Je vous avoue que le rire m’était dans le gosier, mais je craignis de
donner à ce pauvre prince un épigramme involontaire».
[2] Förmodan att Gustaf III vore Karl XII:s sonson och genom
Pfalziska huset härstammade från Wittelsbachska ätten, föranledde ett misstag,
som framgår ur ett bref från Armfelt till Fr. Sparre: »Les Bavarois, voyant
que ni l’électeur, ni aucun de ses successeurs ont des enfants mâles, se sont
imaginés que le roi de Suède pourrait bien un jour devenir leur souverain,
et le traitaient avec une espèce d’adoration chaque fois qu’il sortit ou rentra
chez lui. Il y avait une foule de monde qui se, jetant à genoux, lui baisa
les mains et le bout des habits, en disant: »Dieu, comme il ressemble à notre
cher Maximilien!» . V. E. conçoit aisément que cela ne deplût guère!»
(Crusenstolpe, Hist. Tafla, s. 161). Jfr Gustaf III:s bref till Ramel i samma ämne,
tr. i hans skrifter IV: 186 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free