- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
111

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rom, hvars minnen af förgången storhet stundom lade sig
tyngande på sinnet, medan intrycket af samtiden ej heller voro de
mest uppmuntrande.

Allvarsamma politiska frågor sysselsatte nu konungens
tankar, och stämningen däraf undgick ej att meddela sig åt dennes
följeslagare, äfven om de icke voro invigda i hans planer. Det
var i Rom, som beslutet fattades att bryta med den politik med
afseende på Ryssland, hvartill mötet i Fredrikshamn syftat: i
Peterskyrkan i Rom hade konung Gustaf på påskaftonen 1784
en öfverläggning med det ryska sändebudet Markoff, af
kejsarinnan skickad att bevaka hennes intressen hos den resande
svenske monarken. Att detta samtal, i en så ovanlig omgifning,
icke ledde till något resultat, kunde i viss mån anses afgörande. [1]
Resan till Paris, som här beslöts efter långa öfverläggningar med
kardinal de Bernis, innebar ett tillkännagifvandc för Europa, att
konung Gustaf misslyckats i sin afsigt att vinna den ryska
kejsarinnan för sina planer, något som gjorde honom missmodig. [2]
Underrättelsen om den högt förtjente generalamiralen Trolles
död träffade konungen äfven i Rom och kunde ej annat än
nedslå hans sinne, helst som denna förlust i viss mån var en
tilldragelse af politisk betydenhet. [3] Därtill kom att Roms
klimat ej heller verkade fördelaktigt på de resandes helsa; och
särskildt Armfelt fick rätt allvarsamt göra bekantskap med den
romerska febern, en åkomma, som hos de flesta nordbor, som
besökt den eviga staden, qvarlemnat ett oangenämt minne.

En viss nedslagen ton, helt olika den uppsluppna
karnevalslustigheten i Neapel, hvilar sålunda öfver Armfelts meddelanden
från denna vistelse i Rom. På kardinal de Bernis’ supéer har
Armfelt en gång antecknat, att han »gäspade», en annan att
han fick sitta till bords »emellan de två styggaste markattor i
världen». Han fann, att hvad man sagt om Italiens härligheter
endast hade sin tillämpning på Neapel, och att vistelsen där


[1] Se Odhner, Gust. III och Katar. II 1783—84. Nord. Tidsk. 1879,
149 o. f.
[2] Se Geijer, Gust. Papp. III: 131. — Genom kardinal de Bernis hade
hofvet i Versailles tillställt Gustaf III en formlig inbjudning, sedan det
genom de Bernis utforskat konungens ståndpunkt till «les questions politiques
du moment«, och öfvertygat sig om «la conformité de pensées de ce prince
avec celles du cabinet de Versailles.« (Feuillet de Conches, anf. st. IV: 419.)
[3] Andra bref från Sverige verkade äfven nedstämmande på konungens
lynne. Några “dumma spådomar“ i ett bref hade en gång, enligt Armfelts
anteckning, försatt konungen i en “dödande inquiétude“, hvilken föranledde
följande betraktelse af Armfelt: “De reflexioner, man har tillfälle att göra
öfver superstitionernas elaka suiter, t. o. m. hos folk af det yppersta förstånd,
vore en läxa både för mig och dem jag i framtiden kan komma att educera.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free