- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
136

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»då han ansåg att konungens vilja kunde blifva skadlig för hans
eget eller statens väl; men om olyckan eller fångenskapen
drabbat honom (såsom Ludvig XVI), så skulle han hafva låtit hugga
sig i stycken för att försvara honom». Armfelt var icke blind
för de svagheter, som vid sidan af så många stora och lysande
egenskaper tillhörde hans konungs skaplynne; och äfven han
anmärker såsom en bland de största af dessa konungens
böjelse för och vana vid förställning [1]. Han hade dock mindre
än någon annan skäl att klaga öfver att konungen icke visat
honom fullt förtroende.

En ovärderlig källa för kännedomen om Gustaf III:s och
hans gunstlings inbördes förhållande under de senare åren af
konungens regering utgöres af deras ännu bevarade brefväxling.
Den del däraf, som omfattar konungens bref, finnes fullständigt
offentliggjord [2]. Den var isynnerhet liflig under krigsåren 1788—90,
till hvilkas historia den lemnar vigtiga upplysningar. Men
denna brefväxling eger äfven i hög grad ett personligt intresse,
oförbehållsamt visande karakterernas egendomligheter och stämningarnas
växling. Å ömse sidor förekomma ofta uttryck af
varm personlig tillgifvenhet. I konungens bref saknas de nästan
aldrig, om de ock stundom återvända i nästan stereotypa
former; och Armfelt skrifver i ett bref till konungen [3]: »Jag
förgäter alltid, då jag talar och äfven när jag skrifver till E. Maj:t,
att det är till min konung, jag vänder mig. Jag tänker endast
på att det är för min bästa, min ömmaste vän, som jag öppnar
mitt hjärta; och jag skulle vilja se honom lyckligare,
segerrikare, mera älskad af sina undersåtar och mera fruktad af sina
fiender än någon dödlig någonsin varit». Få brefväxlingar
mellan en konung och hans undersåte torde därföre i så hög grad
som denna ega omedelbarhetens intresse. Utan tanke på
häfdvunna former, nedskrifva så väl Armfelt som konungen med
snabb hand, ofta vårdslöst, »tout ce qui passe par la tête», för


[1] ”Det var först mot slutet af sin lefnad”, säger Armfelt i en
efterlemnad anteckning om Gustaf III, “som han vande sig att bestämdt svara ’ja’
och ’nej’, ’jag vill’ eller ’jag vill icke’. Dessförinnan voro hans svar
undvikande och utgjordes af tvetydiga och obestämda yttranden, när det gällde
vigtiga saker. När han önskade någonting, var det äfven den minsta
småsak, så antog han gärna tonen af en formlig underhandling”. Denna
konungens vana vid förställning tillskrifver Armfelt hans uppfostrares, Tessins,
inflytande och de olyckliga politiska förhållanden, till hvilka konungen under
uppväxten varit vittne.
[2] I Historiska handlingar, utg. af Kongl. Samfundet för utgifvande
af handskrifter rörande Skandinaviens historia D. XII (l883).
[3] Den 20 Juni 1789. (Gust. mss, Ups.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free