- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
141

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

comme je le fais actuellement». Men å andra sidan var han,
enligt sitt eget uttryck, en fästman »dans les règles», som på
sina resor under förlofningstiden stundom skref tre bref om
dagen, i den ömmaste och förtroligaste ton. »La charmante
comtese», såsom det hette i brefven från Italien, hade förbytts till
»den söta sockerflicka», som »den tjocka pojken» dör af längtan
att återse; och den väntade äktenskapliga sällhetens lycka är i
flera af dessa bref målad med färger, som ingalunda gifva stöd
åt den tanken, att det företrädesvis varit kall beräkning, som
knutit förbindelsen. Själf yttrar han i ett af dem sitt djupa
misstroende mot dessa ”mariages de raison”, som så sällan
lyckas. Anmärkningsvärdt är isynnerhet ett af dessa bref, skrifvet
under fältöfningarna i Finland 1785, såsom vidrörande ett ämne,
till hvilket Armfelt under senare år ofta återkom i sina bref —
lyckan af att få draga sig undan hofvet till en undangömd vrå
på landet. ”Jag får stundom — skrifver han — en rasande lust
att blifva bonde. Om en sådan håller af sin hustru, så får han
åtminstone se henne, tala med henne om sin kärlek och endast
lefva för henne. Vi däremot få icke betrakta hvad Gud gifvit
oss kärast såsom annat än ett ’biverk’, ett tidsfördrif och,
framför allt, såsom något som måste uppoffras för vår egen
ärelystnad eller en furstes nycker, för hvilka vi ofta icke äro
annat än slafvar eller leksaker.”

I samma ton gå nästan alla bref från början af detta
äktenskap. Tonen blir förtroligare och mindre högstämd, såsom
billigt är i brefväxling mellan äkta makar. ”Sockerflickan”, ”que
mon coeur adore”, får af sin ”tjocka pojke” smeknamnet
”Pumpan”; men han förklarar under en tillfällig resa (1786) att han
ger ”alla vackra qvinnor på båten, blott han får igen sin
egen.” ”Aldrig”, heter det, ”nej, aldrig öfverlefde jag den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free