- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
143

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållande till Armfelt synes där oupplösligt förenadt med hans:
det var Magdalena Rudenschöld.

Hon måste af dessa skäl få sitt blad i Armfelts
lefnadshistoria. Deras förbindelse tillhör sedan snart ett århundrade
offentligheten, och dess vidrörande kan icke sägas vara att
intränga på de enskilda förhållandenas fridlysta område. För dess
rätta förstånd har det ock varit nödigt att lemna det blad ur
Armfelts äktenskapshistoria, som vi nyss meddelat.

Fröken Rudenschöld var, liksom Armfelt och hans maka,
anställd vid hofvet. Dotter af en bland frihetstidens mest
ansedda ämbetsmän, riksrådet grefve Rudenschöld och hans maka,
af den i Sveriges häfder så berömda Bielke-ätten, hade hon
tidigt vunnit denna anställning. Hon efterträdde, sjuttonårig, sin
syster Karolina Rudenschöld efter dennas giftermål med
hofstallmästaren friherre E. F. Ehrencrona, såsom hoffröken hos
prinsessan Sofia Albertina. Det var under konung Gustafs och
Armfelts frånvaro i Italien, som hon gjorde sitt inträde vid
hofvet. Genom sin fägring och sitt lifliga sinne blef hon snart
bland dess mest firade damer; och den hyllning, som egnades
hennes skönhet, var henne ej likgiltig, ehuru hon ingalunda var
sinnad att lyssna till de giftermålsanbud, som från flera håll
tidigt gjordes. Bekantskapen med Armfelt synes icke hafva
varit äldre än tiden för hans återkomst från den utländska resan.
Bekant är anekdoten om hans eldiga utrop till prinsessan Sofia
Albertina vid första anblicken af hennes nya hoffröken: »Eders
Kongl. Höghets hof har blifvit förskönadt!»

Kändt är, att fröken Rudenschöld efterlemnat en
autobiografi, hvilken sedan lång tid tillbaka föreligger i tryck. [1] Den
är nedskrifven under hennes senare lefnadsår. Hon visar sig där
såsom den ångerfulla Magdalena, som i from resignation
begråter sin ungdoms förvillelser, och lemnar en detaljerad skildring
af de olycksöden, som drabbat henne på grund af förbindelsen
med Armfelt. Dessa själfbekännelser äro emellertid tvifvelsutan
föga egnade att visa hennes skaplynne under den tid, då denna
förbindelse blef knuten. Såsom i allmänhet memoar-anteckningar,
gjorda sedan intrycken förbleknat, lida äfven dessa af
minnesfel; och, hvad vigtigare är, åren, lidandet, möjligen äfven
själfförebråelsen hafva åt dessa skildringar gifvit en färgläggning, som
är främmande för den soliga ungdomstid, hvars minnen förtäljas.

Bland Armfelts papper finnes ett hittills okändt häfte,
skrifvet med Magdalena Rudenschölds lätt igenkännliga handstil och


[1] Se Ridderstads “Gömdt är icke glömdt“, H. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free