Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra redan; och en enda blick var då tillräcklig för att säga
hvad munnen ej vågade uttala. Under ett helt år var detta språk
det enda uttrycket af våra känslor. Före denna tid hade jag,
glad och yr som jag var, funnit nöje i den hyllning, som
visades mig; nu blef den mig tröttande; artigheterna tillfredsställde
ej längre min fåfänga. Jag lefde endast för glädjen att kunna
uppfånga en enda blick från hans öga, som sade mig att jag
var vacker, att jag var älskad af den, som oåterkalleligen
bestämt mitt öde. Hvad denna första tid af min kärlek var
lycklig! Huru har jag ej skäl att säga som Parny:
Premières illusions de mes premiers beaux jours,
Célestes enchantemens de mes tendres amours,
ô fraîcheur du plaisir, ô volupté suprême!
Je vous connus jadis et, dans ma douce erreur,
J’osais croire que le bonheur
Durait antant que l’amour même.“ — —
Den som skildrar dessa ungdomsminnen i så glödande
färger, har ännu ej åldrats, och ingen ruelse har ännu kastat
sorgedoket öfver dessa bilder af den första kärlekens lycka, huru
bittert dess förvillelser än blifvit hämnade.
Orättvist vore dock att icke nämna, att fröken Rudenschöld
i dessa anteckningar på mer än ett ställe erkänner det
klandervärda mot Armfelts hustru i det kärleksförhållande, som i det
farliga grannskapet småningom utvecklade sig från de oskyldiga
morgonkonversationerna och ur beundran för den djärfva
amazonens skönhet vid karusellen. Sedan förbindelsen med Armfelt
under loppet af 1787 icke längre kunde vara någon hemlighet —
fröken Rudenschöld uppgifver själf, att den först blifvit röjd
genom hertig Fredriks svartsjuka — ansåg hon det icke löna
mödan att dölja den, icke ens af hänsyn till den förorättade makan.
»Det var en obetänksamhet», säger hon, »för att icke säga ett
brott, som knappast var förlåtligt, isynnerhet som hon i alla
afseenden förtjenat detta hänsyn och aldrig visat mig annat än
välvilja ... Först under olyckan insåg jag huru orätt jag haft;
vid denna tid var min förblindelse så stor, att jag knappt ansåg
mitt uppförande som en oförrätt».
Armfelts och fröken Rudenschölds förbindelse blef sålunda
snart en allmänt känd sak; och just genom hofsqvallret vann
den en varaktighet, som blef af olycksbringande följder.
Armfelts svärmeri var snart öfver; att döma efter hans egna
yttranden, har han tidigt nog önskat att göra slut på detta
förhållande. Men det hade redan gått för långt. Det torde knappast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0164.html
