- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
151

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Armfelts förhållande till dessa samtida var föremal för mycken
uppmärksamhet och bör här icke med tystnad förbigås.

Äldst och närmast var Armfelts bekantskap med
Schröderheim: den daterade sig från den tid, då de båda följde
konung Gustaf på hans resa till Finland 1775. I många
afseenden syntes dessa båda män, som mera än de flesta i konung
Gustafs hof förstodo att hålla glädjen uppe, äfven under mulna
tider, röja likstämmighet i lynnen, böjelser och lefnadsvanor; och
det var icke blott inför konungen, som Schröderheim, enligt
hvad vi sett, [1] nämnde konungagunstlingen sin vän. Vid ett
tillfälle, då han ej kunde vinna något med att visa sig partisk
för Armfelt — det var inför Svea hofrätt under rättegången
mot Armfelt 1794, i hvilken Schröderheim, oskyldigt nog,
blifvit inblandad — har han erkänt att »agrementen af baron
Armfelts geni, amabiliteten af hans umgänge gjorde honom till min
vän, innan lyckan sedermera samlade så många andra omkring
honom». För dem båda var konungen länge den medelpunkt,
kring hvilken de rörde sig i banor, som ofta tangerade
hvarandra. Men häri låg också vådan för vänskapens bestånd.
Schröderheim, den äldre och erfarnare, som gärna förenat sin
qvickhet med Armfelts esprit d’arrangement, när det gällde hofvets
nöjen, och som ej gjort svårigheter att med honom dela
inkomsten af pastoratsförsäljning, såg snart att Armfelts inflytande
sträckte sig till vigtigare saker; beroende som han var af sin
konungs ynnest, var han angelägen att ej därifrån blifva
utträngd. [2] Det låg sålunda i sakens natur, att det goda
förståndet mellan Armfelt och Schröderheim ej skulle blifva långvarigt,
sedan den förres inflytande blifvit öfvermäktigt. Sin
allvarsammaste stöt fick denna vänskap genom Armfelts förhållande till
reformen i pastoratshandeln, hvilket af Schröderheim betraktades
såsom en öfverlagd plan af Armfelt att störta honom. [3]

I den allmänna meningen ställdes dessa konung Gustafs
båda vänner länge sida vid sida; och de ogynnsamma omdömen,
som konungens fiender plägade fälla öfver hans närmaste


[1] Se ofvan, sid 133.
[2] Betecknande är statssekreteraren v. Carlsons yttrande i ett bref
till Gustaf III 1784 (Crusenstolpe, Karakteristiker i samtidas förtroliga bref,
s. 90): «Schröderheim fruktar att en hvar, som har den nåden att omge E.
Maj:ts person, icke skall vara hans vän. Han tror detta influera på hans
existens och han känner för väl att denna helt och hållet dependerar af en
nådig eller onådig blick från E. Maj:t«.
[3] Schröderheim, anf. st. s. 30.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free