- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
155

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då samtalet föll på Toll: ’men vet ni då icke, att Toll är er
dödlige fiende?’ ’Det är möjligt’, svarade jag, ’men han är E.
Maj:ts och fosterlandets vän.’»

Till en följande del af Armfelts lefnadshistoria hörer
framställningen af hans och Tolls inbördes förhållande efter konung
Gustafs död, då de båda forna antagonisterna ansågos hafva
gjort gemensam sak i stämplingen mot den Reuterholmska
styrelsen.

En af Tolls och Armfelts samtida har om dem yttrat, att
Gustat III »af den förre lärt despotismen, af den senare
lättsinnet.» Huruvida någon sanning kan ligga i detta påstående, må
lemnas därhän: visst är, att dessa båda, hvar på sitt sätt,
märkliga män synas representera tvenne olika sidor hos den konung,
hvars tillgifna tjenare de båda voro. Tolls förslagenhet och
kalla beräkning, hans böjelse för att genom hemliga
underhandlingar vinna stora mål, hans fyndighet att använda alla utvägar,
en medfödd, nästan oegennyttig böjelse för intrigen [1] — allt
detta fann många motsvarigheter i konung Gustafs skaplynne.
Icke mindre beslägtade strängar anslogos inom denna
dubbelnatur af Armfelts egenskaper, huru olika de än kunde förefalla:
det lifliga, lätt uppbrusande sinnet, den rörliga inbillningskraften,
rikedomen på förslag, sällan fullt öfvervägda, ofta hvarandra
motsägande, en viss ridderlighet, hvars stundom fantastiska
öfverdrifter ej sällan reglerades af lyckliga ögonblicks-ingifvelser —
för att ej tala om yttre egenskaper och likstämmighet i
lefnadsvanor och böjelser. Den personliga sympatien var dock afgjordt
på den sistnämnda sidan; och de yttre förhållandena bidrogo
till att Armfelt gick segrande ur striden med Toll, liksom han
gent emot Schröderheim och Munck visat sig i stånd att
behålla främsta platsen i konungens förtroende.

*



Kändt är, att Toll ansågs såsom det egentliga upphofvet
till sammankallandet af riksdagen 1786, hvars utgång så föga
motsvarade hans och hans konungs förväntningar; och hans råd
i detta afseende betraktades af Gustaf III under en senare tid
såsom enda orsaken till de oroliga växlingarna under hans
senaste regeringsår. »Det var han, har konungen yttrat, som
förledde mig att sammankalla ständerna 1786, och detta var den
enda orsaken till statshvälfningen, till spänningarna inom hofvet,

[1] Uttryck af Geijer om Gustaf III. (Gust. Papp. III, 2: 191.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free