- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
157

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Oaktadt Armfelt sålunda säkerligen icke hört till dem bland
konung Gustafs omgifning, som föranledt sammankallandet af
denna riksdag, hvilken konungen längre fram ansåg såsom
upphofvet till alla sina olyckor och bekymmer, så var det dock just
vid denna tid, som konungen mera började använda sin
gunstling i allmänna värf. »Under 1786 års riksdag hade min zêle
gifvit mig mera del i konungens förtroende, än min kännedom
af affärerna det förtjente», yttrar han i sin själfbiografi. [1] I
riksdagsförhandlingarna tog han ingen del; men var på nära
håll i tillfälle att följa sakernas utveckling, samt användes väl
också någon gång af konungen för underhandlingar, som
därmed stodo i sammanhang. Något inflytande på ärendenas gång
egde han dock säkerligen icke; och konungen egde lika litet i
Armfelt som i någon annan af sin omgifning en person, åt
hvilken han kunde anförtro bevakandet af sina intressen vid
denna riksdag. Såsom en af orsakerna till den ringa framgång,
som konungen och hans män vunno vid denna riksdag, har en
af samtidens erfarnaste riksdagskämpar, Johan v. Engeström,
uppgifvit den brist på plan och konseqvens, som utmärkte hofpartiets
åtgärder. »Man hade underrättelse, att Muncken, Armfelt och
Tollen ständigt gåfvo olika rådslag, hvilka följdes några timmar
hvardera; och således blef där en allmän konfusion», har
Engeström antecknat i sin dagbok. [2] — Mindre än de flesta var
Armfelt danad för riksdagarnas intrigspel och var dessutom
alldeles obepröfvad i dylika angelägenheter. Hans oförsigtiga
infall gjorde stundom skada åt den sak, han ville försvara; och
hans och konungens fiender underläto ej att utsprida dylika
obetänksamheter. En bland dem uppsnappades af ryska ministern
Markoff, hvars hemliga intriger med de missnöjda vid denna
riksdag syntes förebåda återinförandet af frihetstidens
riksdagsseder, och hvars hållning särskildt väckte Armfelts lifliga
förbittring. Man berättade, att Armfelt på Markoffs anmärkning
att ’ständerna började blifva ganska svårhandterliga’, svarat: ’det
gör ingenting; våren nalkas; kungen skickar dem på bete’.
»Detta oförsigtiga svar, som blef allmänt bekant, retade
ofantligen», säger den antecknare, som bevarat denna anekdot. [3]

*




[1] Anf. st. I: 98.
[2] Engeström, Hist. Anteckn., utg. af Montan, s. 82.
[3] Ehrenström, Hist. Anteckn. I: 48.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free