- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
163

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snille och lätta hand», samt yttrade, att »allmänheten sett honom
i sällskap med sånggudinnorna, förr än hon såg honom uppvakta
vid tronen» [1]. »Icke nöjd med att gifva sånggudinnorna er
kärlek», heter det vidare, »har ni fortsatt att gifva dem er dyrkan
och ert offer». Såsom Armfelts vittra hederstitel anföres
särskildt hans dramatiska begåfning, hvarigenom han riktat svenska
vitterheten med en »ny art af skådespel, där allt är rörelse,
verkning och sång» [2].

Armfelt blef Svenska Akademiens förste direktör efter
Kellgren, hvilken akademiens först utnämnda ledamöter därtill utsett.
Den förste nyvalde ledamot, som Armfelt i denna egenskap
helsade, var Leopold, hvilken år 1786 gjorde sitt inträde bland
konung Gustafs omgifning. Armfelt hade varit den som å
konungens vägnar mottagit Leopold vid hans ankomst till
hufvudstaden från Upsala och som infört honom till konungen; bostad
erbjöds Leopold i Armfelts rum på slottet [3]. Redan från denna
tid daterar sig den vänskap mellan de båda nära jämnåriga
yngsta ledamöterna af svenska akademien — Armfelt var 29,
Leopold 30 år — som räckte lifvet igenom och som funnit
många uttryck i poemer och bref, växlade mellan Leopold och
Armfelt [4].

Om Armfelt sålunda kunde räknas till vitterhetens vänner
och beskyddare och i viss mån äfven till dess idkare, så synas
de lärdas idrotter i den form, som de framträdde i det samtida
lifvet vid lärdomssätet i Upsala, icke i samma mån hafva egt
hans sympatier. Kändt är, att konungen under åren 1786—88


[1] Häri låg mindre öfverdrift, än det måhända synes. Armfelt ansågs
utan tvifvel af allmänheten såsom en af hofvets beaux-esprits; och tvisten
om författarskapet till den populära vaudeville, som först gjort hans namn
kändt inom litteraturen, var ännu icke uppfunnen. (Jfr ofvan s. 57, Ristells
Anekdoter m. fl. samtida skrifter).
[2] Sv. Akad:s Handl. I: 95, 96. Jfr om Kellgrens tydliga
hänsyftning på ”Tillfället gör tiufven” Böttigers Minne af Kellgren (Saml. skrifter
V: 181).
[3] Se Beskow, Minne af Leopold s. 56 (Sv. Akad:s Handl. 35).
[4] Beskow (Minne af Leopold s. 417) meddelar ett utdrag af ett bref
från Armfelt till Ehrenström 3/3 1811, hvarest yttras om Leopold: ”Tout ce
qui vient de notre Apollon et tout ce que vous me dites de cet homme rare,
fait du bien au coeur et à l’esprit. Il faut le connaître, comme j’ai appris à
le faire, dans ces temps désastreux, pour l’aimer avec admiration, et ne sachant
jamais pour sûr si c’est à son âme ou à son génie qu’il faut donner la
préférence". Se vidare rörande Armfelts och Leopolds förhållande uppsatsen
”Armfelt och Leopold” af E. Tegnér i tidskriften "Samlaren” 1881.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free