Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åsigt, nu ögonblicket inne att trygga Sveriges själfständighet och
åter upprätta dess vapenära [1]. Konungens val af K. G.
Armfelt till öfverbefälhafvare i det stundande fälttåget var lätt
förklarligt: han var icke van att från Finland höra uttalanden i denna
tonart; och den redlige ämbetsmannens allmänna anseende i
Finland kunde ej annat än styrka Gustaf III i tron, att han i honom
funnit rätta mannen för främjande af sina syften. Något
sidoinflytande från G. M. Armfelts sida, i afsigt att skaffa farbrodern en
betydande ställning, behöfver sålunda icke antagas hafva egt rum.
Äfven den yngre Armfelt vann, liksom farbrodern,
soldaternas och allmogens tillgifvenhet och förtroende, understödd af
namnets stora popularitet och sin egen sällsynta förmåga att
hastigt vinna människors hjärtan. Ännu sjöngs af de finska
soldaterna en visa om hans farfars far, Finlands tappre försvarare
under »den stora ofreden»: han kallades i soldatvisan »valkia rinda»
— hvita bröstet —; och hans afkomling i tredje led ärfde i
soldaternas mun, enligt sin egen berättelse, detta namn [2].
Men medaljen hade äfven sin frånsida. Med ett nit, som
besegrade alla andra betänkligheter, hade Gustaf Armfelt
visserligen följt sin konungs bud att uppelda den finska befolkningens
stridslust, och med tillfredsställelse hade han inberättat, att hans
bemödanden krönts med framgång. Men å andra sidan hade
han icke dolt, att förhållandena i andra afseenden voro egnade
att ingifva allvarsamma betänkligheter. Redan i sitt första bref
till konungen från exercisplatsen Helsinge malm, den 24 Maj,
talar han om den allmänna nöden i landet, till följd af de
föregående årens missväxt: »Jag vet», säger han, »att E. Maj:ts
ministrar icke kunnat vidtaga några kraftiga anstalter för att
förebygga denna olycka; men det har sett ut, som om man ej
frågade därefter, och detta folk är känsligt med afseende på dylika
åtgöranden ... Vi sakna alla lifsmedel, och landet kan icke
skaffa sådana mot allt Perus guld. Från Sverige skulle sådana
kunna skaffas: det är så litet som behöfs för en soldat, som är
van att lefva i fattigdom [3]. Och några dagar senare (27/5)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
