- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
209

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Kymmenegård, ställdes nu under generallöjtnant Platens
befäl. Den öfriga delen af Husula-hären drog sig norr ut till
Likala samt därifrån till Anjala; den tillärnade landstigningsarméen
under Siegroth landsattes till en mindre del vid Högfors samt
förlades sedermera i skilda afdelningar vid Finlands södra kust.
Generalmajor Armfelt inlemnade sin afskedsansökan och förblef
tjenstförrättande befälhafvare för sin fördelning, endast till dess
den nyutnämnde chefen, generallöjtnant Meijerfelt hunnit anlända
till Anjala.

Konungens stämning under dessa dagar synes hafva växlat
mellan djup nedslagenhet och förhoppningar att ännu med vapen
i hand rädda åtminstone äran, eller ock att kunna öppna
fredsunderhandlingar. Samma dag som han lemnade Husula,
uttalade han, i det nyss anförda brefvet till Armfelt, den djärfva
förhoppningen att kunna flytta krigsteatern ända fram till
Villmanstrand och där erbjuda den ryska hären under general Michelson
en drabbning [1]. »Blifva vi slagna, återstår åtminstone vårt
anseende för tapperhet, och efter en vunnen seger kan jag
åtminstone med heder föreslå freden och utan blygsel visa mig i
Stockholm». Men följande dagen — han var då vid Högfors —
öfversände han till Armfelt ett utkast till ett bref till ryske
befälhafvaren i Fredrikshamn, brigadieren Labanoff, hvilket skulle
afsändas i Armfelts namn och hvari, under förevändning af en
öfverenskommelse om utväxling af fångar, gjordes antydningar
om önskvärdheten af fredens återställande [2]. Konungen
hoppades, enligt sina ord i den biljett, som ledsagade detta utkast,
att detta skulle blifva uppslaget till en underhandling, som kunde
leda till fred.

Armfelt fullgjorde uppdraget, men erhöll intet svar på sitt
bref [3]. Kejsarinnan hoppades mera af den för hennes afsigter


[1] Se Gustaf III:s bref s. 35. Ett utdrag ur detta bref hade af
Armfelt varit meddeladt den bekante franske diplomaten grefve Ségur och finnes
tryckt i Mémoires du c:te de Ségur III: 387, 388.
[2] Gust. III:s bref, s. 35, 36 noten. Se Tigerstedt, Sprengtporten,
Finsk Tidskrift Bd. VI: 105.
[3] Konungens önskan att inleda fredsunderhandlingar och sakernas
förtviflade läge kunna hafva föranledt de yttranden af Armfelt till
Anckarsvärd (den 6 Aug.) om nödvändigheten af att skaffa fred, hvilka omförmälas i
dennes Minnen, s. 29 samt i Schinkel-Bergmans Minnen, II: 25, och som på
annat håll anförts såsom stöd för den orimliga sagan, att de finska
officerarnas därpå följande underhandlingar med kejsarinnan i hemlighet varit
tillställda af konungen genom Armfelt. (Se Crusenstolpe, Carl XIII och
Hedvig Charlotta s. 114). Tydligare kan denna icke vederläggas än genom
Armfelts egna ord i ett odateradt bref till konungen från Aug. 1788: »Les
personnes qui se croient fins, sont ici dans la persuasion que la confédération
est votre ouvrage, et on croit même que l’Impératrice en est persuadée, au
point de ne pas vouloir répondre aux propositions de ces messieurs». Om också
Armfelt under dessa villrådighetens tider kan hafva fällt något ord om
önskvärdheten att någon i arméens namn begärde fred af kejsarinnan, så vittna
alla hans bref och anteckningar från denna tid, att han med lika stor
bestörtning och grämelse som konungen erfor underrättelsen om de följande
tilldragelserna i Likala och Anjala. — De biljetter under Juni och Juli
månader från G. Armfelt till hans farbroder, som äro tryckta i De la Gard.
Arch. XV: 189, o. f., visa äfven att han ingalunda var medveten om de
hemliga stämplingarna i dennes armé.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free