- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
213

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Historien har bevarat dessa tilldragelser [1]. Här må endast
för sammanhangets skull erinras om följande händelsernas
förlopp. Majoren Jägerhorn hade från Likala den 9 Augusti
begifvit sig till Petersburg, medförande en skrifvelse till
kejsarinnan, undertecknad af sju högre officerare och främst bland dem
generalmajor K. G. Armfelt, hvari å nationens vägnar
framställdes önskan om fred och förfrågan, huruvida kejsarinnan ville
underhandla med ständerna, om de i laga ordning
sammankallades. Ungefär samtidigt hade ryske guvernören i Viborg
general Güntzell sökt förmå öfverste Hastfehr vid Nyslott att göra
gemensam sak med de öfriga finska cheferna. Güntzells bref
öfversändes af Hastfehr till konungen och öppnade först dennes
ögon för beskaffenheten af de stämplingar, som egt rum vid den
numera vid Anjala förlagda armékåren. Konungen öfversände
Hastfehrs och Güntzells bref till Anjala och begärde förklaring
öfver de däri förekommande uppgifter. Han erhöll bekräftelse
därå genom den upproriska förklaring af den 12 Augusti, som
är att anse såsom Anjala-förbundets hufvudakt. Det exemplar
af denna skrift, som af general Armfelt med en bonde afsändes
till konungen, såsom svar på konungens bref, var icke
underskrifvet, men ett annat cirkulerade för underskrift och
undertecknades af tillsammans 113 officerare. Konungen torde icke förr
än den 14 Augusti hafva erhållit del af Anjala-männens skrift;
och det dröjde till den 19, innan han därå lemnade sitt svar,
hvilket, med villkor af deras skriftliga afbön, försäkrade de
upproriska om tillgift. Bref från den nye befälhafvaren general
Meijerfelt ingingo under de närmaste dagarna och lemnade
ytterligare redogörelser för ställningen i Anjala [2].

Den villrådiga, stundom nästan förtviflade stämning, som
herskade i lägret vid Högfors och hos den förrådde monarken
under dessa kritiska tider, åskådliggöres på ett målande sätt
genom följande utdrag ur Armfelts bref till sin hustru.


[1] Under pseudonymen Maunu Malmanen har grefve Creutz gjort
Anjalaförbundet till föremål för en särskild monografi (Stockh. 1848); en annan,
delvis hvilande på ryska källor, är lemnad af Brückner (Baltische
Monatschrift 1870). Den senaste, på noggranna forskningar hvilande
framställningen af Anjalaförbundets historia läses hos Tigerstedt, anf. st. (i Finsk
Tidskrift VII: 356 o. f.).
[2] Meijerfelts bref 13—25 Aug. från Anjala förvaras såsom bilagor
till det hemliga rådsprotokollet d. 2/9 1788 (i Riksarkivet). Konungen
uppgifver, att han beslöt att dröja med svaret på den »så underligt med en bonde
afsända» skrifvelsen af d. 12 Aug., för att sätta dess författare i ovisshet om
den kommit fram och gifva honom tillfälle att ångra sig».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free