- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
222

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva planlagt gemensamt med ryssarna; och uppgiften torde
knappast vara riktigt antecknad. Det torde dock emellertid
däraf framgå, att Armfelt erhållit underrättelse, att någon fara
hotade konungen, och att resplanen blifvit uppgjord så, att denna
undveks.

Armfelts uppgifter i sin själfbiografi öfverensstämma
härmed. »Jag fick lyckligtvis precisa underrättelser», heter det, »och,
utan att gifva konungen direkte del däraf (emedan hans
karakter merendels alltid förde honom att gå faran till mötes) så
påskyndade jag hans resa, så att alla uträkningar och projekter
skulle slå felt, så i anseende till tid, som ort». Han fortsätter:
»Ett stort bevis af den presomption, med hvilken konspiratörerna
gjort sin plan, är att 1/4 timma innan H. Maj:t körde in på
Ulriksdals borggård, slog en viss kapten af gardet vad med n. v.
öfverstekammarjunkaren Karl Bonde, att aldrig Gustaf III skulle
komma till Sverige» [1].

Det är möjligt, att oron för konungens säkerhet förledt
Armfelt att fästa större uppmärksamhet vid framställningar af
denna art, än de förtjenat; och de »originala dokumenter» med
afseende på dessa stämplingar mot konungens person, som
Armfelt i sammanhang härmed omtalar såsom befintliga, hafva ännu
icke blifvit framdragna. Bland hans egna papper finnes intet,
som tjenar att gifva ytterligare stöd åt dessa rykten [2]. Men
säkert är, att afresan från Finland genom trakter, som dels voro
lätt tillgängliga för ryssarna, dels höllos besatta af de missnöjda
inom arméen, hvilka hade anledning att icke släppa konungen
ur sitt våld, var ett företag, som väl kunde föranleda oro hos
konungens vänner.


[1] Armfelts själfbiografi anf. st. s. 112, 113.
[2] Att de varit allmänt gängse, bestyrkes från flera håll. Nordin
uppgifver, att konungen själf sagt, att om han dröjt 6 timmar längre, hade han
blifvit arresterad. Den som skulle utföra detta dåd, var öfverstelöjtnanten
Erik Tersmeden, »men han blef uppfångad genom baron Armfelt medelst
löfte om regemente». (Dagb. s. 120). Enligt en annan uppgift, af
öfverstelöjtnant Tornérhjelm, skulle majoren baron v. Kothen haft uppdrag att
arrestera konungen. (Ridderstad, Gömdt är icke glömdt, V: 5); och enligt ett
vittnesmål inför krigsrättens protokoll på Fredrikshof 1789, skulle en
öfverläggning hafva egt rum i lägret hos öfverste Hästesko om denna sak, hvarvid
öfversten grefve Lejonstedt yrkat konungens arrestering. (De tryckta
protokollen, s. 976 o. f., och Beskow. anf. st. s. 194 o. f., m. fl.). Den senaste
framställaren af dessa tilldragelser, Tigerstedt (Finsk Tidskrift, IX: 167),
anser dock samtliga dessa berättelser om stämplingar mot konungens frihet och
lif ogrundade och förmodar att de först uppstått, sedan Anjala-männen insett
sitt fel att ej hindra konungens afresa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free