- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
231

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än generalauditören H. af Låstbom under de fjorton, som han
för samma ändamål tillbragt i Vermland [1]. »Alla bondgubbar
och bondgummor gråta», fortsätter han, »så fort jag öppnar
munnen. Häromdagen på en häradsstämma, då jag talade med
allmogen i Gillbergs härad, sade jag åt en bonde med grå rock
och svart kalott: ’Ack, min vän, om jag finge byta rock med
dig: huru glad, huru högfärdig skulle jag icke vara!’ Alla
började att gråta; applikation gjordes efter hvars och ens
imagination, och jag fick i stället för 100 rekryter, jag begärde, 275.
Folket kallar mig ’den vackra generalen’, och när jag reser, så
fråga de hvem som skall få skjutsa — nb. jag kör i smått lunk»!

I Karlstad sammanträffade Gustaf III och Armfelt den 24
Sept. Danska arméens inbrott egde rum samma dag; kriget
kunde sålunda anses börjadt och konungen själf torde väl
knappast ha väntat något af det personliga möte med prinsen af
Hessen, hvarom han från Karlstad den 24 Aug. väckte förslag
genom svenske generalkonsuln i Kristiania Martinau [2]. —
Konung Gustafs vistelse i Karlstad medförde åtskilliga
regeringshandlingar af vigt vid försvarets ordnande. En
utredningsdeputation, som gemensamt med Armfelt och den nyssnämnde
Låstbom skulle ordna gränsförsvaret, tillsattes omedelbart efter
konungens ankomst till Karlstad. Armfelt blef dess ordförande;
ledamöter voro 14 af provinsens framstående män, officerare,
tjenstemän och bruksegare. Och några dagar senare, den 29
Sept., utfärdade konungen sin märkliga kungörelse »angående de
stämplingar, rikets fiender företaga, att söndra svenske män och
förleda dem från den trohet, de konungen och riket skyldige
äro». Det var denna kungörelse, som i de mest skilda
landsändar kallade folket i vapen; den är att anse såsom ett
manifest från Sveriges konung till dess folk mot rikets yttre och inre
fiender.

Samma dag, som detta manifest utfärdades, erhöll Armfelt
formligt förordnande dels att vara brigadchef för den i Dalarne
upprättade frikåren, dels att rekognoscera Vermlandsgränsen och


[1] Genom kongl. bref, utfärdadt Kymmenegård den 23 Aug., hade
Låstbom blifvit förordnad att sörja för uppsättande af nya trupper mot norska
gränsen. Jämte honom skulle, enligt förordnande af samma dag, kaptenen
vid Nerikes och Vermlands regemente Rappolt organisera en jägarekår af
100 man i Vermland. Rappolt afsändes för detta ändamål från Finland.
(Registrat. i krigsär., Riksark.).
[2] Se Nielsen, Gustaf III:s norske politik (Norsk Hist. Tidskrift, 2
Række, I: 155). Martinau träffade prinsen i Uddevalla, men fick bestämdt
afslag på sin framställning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free