Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som, enligt Armfelts tanke, gjorde honom misstänkt i konungens
ögon. [1]
Disciplinen hos dessa improviserade krigare lemnade dock
åtskilligt att önska, och det var med motvilja som de återgingo
till fredligare yrken. Betecknande för deras stämning var, att
de, sedan ofreden med Danmark var slutad, enligt Armfelts ord,
ville gå till Stockholm och göra »en räfst» med konungens
fiender. »Men jag ville icke», tillägger Armfelt, »och därför blir det
ingenting af, utan de få vackert gå hem till sig för ett par
månader.» [2] Myteri höll på att uppstå hos de frivilliga från
Hedemora och Tuna, då gevären affordrades dem före
afmarschen från Karlstad. Det lyckades dock utan svårighet att
återställa ordningen.
I slutet af November och de första dagarna af December
återtågade Dal-frikåren till sina hemvist, och det egendomliga
fälttåget kunde anses slutadt. Så lifligt än både truppen och
dess befäl önskat få mäta sina krafter i allvarsamma nappatag
med fienden, så hade däraf blifvit intet. Utan betydelse eller
inflytande på krigets gång hade dock visserligen icke dessa
militäriska demonstrationer af de Armfeltska frikårerna varit.
Utom den moraliska verkan, som de utöfvat såväl inom de
svenska gränslandskapen som inom den fiendtliga hären, hade
den Armfeltska frikåren skyddat Vermland från hvarje
hemsökelse af fiendehand. Den aktningsvärde »annalisten» Gjörwell
yttrade om Armfelts förhållande vid denna kritiska tidpunkt, att
det »länder hans minne uti rikets och Gustafs historia till
största heder.» [3] Konung Gustafs vän och gunstling hade i de
aflägsna landsbygderna förvärfvat en popularitet, som bildade en
bjärt motsats till den bitterhet, som nu mer än någonsin jäste
mot honom inom de missnöjda kretsarna i hufvudstaden. En af
tidehvarfvets vitterlekare, regementspastorn vid Dal-frikåren G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
