- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
250

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag svarade därpå, att min tanke aldrig varit att begära af dem
hvad de ej utan sin skada kunde göra, och att 450 manbara
karlar vore tillräckligt. Om en timma voro dessa inskrifna och
fördelta samt samma natt affärdade till Falun med fjorton
dagars matsäck. I Leksand behöfde jag samma dag blott visa mig,
för att vinna mitt ändamål; och i Rättvik, där de synnerligen
misshandlat en af mina officerare, fann jag hela allmogen samlad,
för att bedja om förlåtelse och visa sin välvilja. I de öfriga
socknarna var på 24 timmars tid allt lika hastigt i ordning, och
genast efter det alla voro församlade i Falun, begaf jag mig
med denna massan på slädar och genom natt och dag till
Drottningholm. På hela vägen voro vi mottagna och handterade som
skyddsänglar, och det var oftast rätt svårt att tillbakahålla det
nit, med hvilket allmogen i bergslagen och Upland önskade följa
dalkarlarnas exempel.» [1]

Dessa »obändige tronens försvarare» upphörde icke, sedan
de anländt till Drottningholm, att göra sin befälhafvare bekymmer
och fordrade noggrann uppsigt; och det var tydligen ej blott
för att finna en förevändning att slippa att deltaga i den
stormiga riksdagens hemliga spel, som Armfelt från början anhöll
att få stanna på Drottningholm och personligen hålla dem i
tygeln. Grannskapet med Stockholm verkade i viss mån
demoraliserande; t. o. m. det konungska tänkesättet synes hafva växlat,
och uppträden föreföllo mellan dessa bondsoldater och deras
befäl, hvilka satte brigadchefens tålamod på hårda prof. [2] Han
erkänner, att då riksdagen var slut och de hemförlofvades, var
hans »glädje lika stor att se oss skilda vid rikets ständer och
dem.»


[1] Armfelts själfbiografi, anf. st. II: 29, och hans Notes historiques till
Gustaf III:s bref. Armfelts bref till konungen under denna resa vittna
äfven om de svårigheter, han mött. Om den genom hans uppträdande
åstadkomna plötsliga förändringen i dalallmogens stämning yttrar han i ett af dessa
bref, att den var «un de ces miracles qu’on ne saurait calculer: au lieu de
trouver des difficultés à faire marcher les dalécarliens, il fallait retenir leur
fougue, et malgré cela, j’arrive cependant plus fort que je devais être.«
[2] Det gick, enligt en handskrifven anteckning af Armfelt, så långt,
att i hans rum på Drottningholm inträngde uppstudsiga soldater, hvilka han
handgripligen måste köra ut; hans officerare gingo alltid med laddade
pistoler och hade befallning att vid hvarje försök till uppstudsighet skipa
summarisk rättvisa. En viss Björk-Henrik nämnes i ett bref från Armfelt till
konungen såsom den egentlige orostiftaren. — En dagboksanteckning af
hertiginnan af Södermanland i April 1789 uppgifver, att 200 af dessa soldater
undertecknat en skrift till konungen med anhållan att blifva hemförlofvade
och innehållande en varning till konungen mot att förgripa sig på adeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free