- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
254

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

armar: »Jag har sålunda kunnat bidraga till några människors
lycka!» utropar han. I ett bref till konungen prisar han
Anckarsvärd såsom »den bäste af alla äkta män och familjefäder.»

Det är, såsom man ser, ingalunda den fanatiske
partimannen, som talar i dessa ord, lika litet som de kunna anses hafva
flutit ur egennyttiga beräkningar. De hårda omdömen, hvilka
fälldes om Armfelt af adels-oppositionen, därföre att han icke i
stormens tid, som så många andra, lemnade sin kunglige vän
och välgörare, kunna visserligen förklaras af stämningens
bitterhet. Säkert är dock, att få uppriktigare än Armfelt önskade
att kunna intaga en medlande ställning och afvända partisplitets
olyckor, så vidt i hans förmåga stod. [1]

Riksdagen afslöts den 27 April 1789; och all
uppmärksamhet vändes på förberedelserna till det stundande fälttåget i
Finland. Armfelt fick en ny och ansvarsfull verkningskrets, åt
hvilken han kunde egna sig med mera ifver och inre
tillfredsställelse.

*



Konung Gustaf hade den 16 Maj 1789 till Haga
sammankallat de män, hvilka hans förtroende utsett att utgöra den
hemliga krigsberedningen för det stundande fälttåget. Af dess

[1] En annan af konungens män, den snillrike Wallqvist, äfven en vän
af moderata åtgärder, har i ett par bref, skrifna vid tidpunkten för riksdagens
afslutande, vittnat om Armfelts ståndpunkt. Han rådde konungen till
försigtighet vid riksdagens afslutning och bad honom, «vid allt heligt, att
riksdagen måtte slutas med allra minsta bruit, som är möjligt. Jag vet«, säger
Wallqvist, «att E. K. M. har allt skäl att tro baron Armfelt, och förleden
söndag hörde jag inför E. K. Maj:t honom vara af samma tanke«. Och
samma dag skref Wallqvist, oroad öfver planen till det vågsamma steg,
hvarmed konungen förberedde den märkvärdiga riksdagens afslutning, till
Armfelt ett bref, hvari han gaf luft åt sina bekymmer. (Wallqvist, Minnen och
bref, utg. af Montan s. 117, 118). Armfelt öfversände Wallqvists bref
utan att yttra sig i ämnet; men ett annat bref från honom till konungen, från
samma tid, fäster uppmärksamheten på de ofrälse ståndens vacklande
stämning i fråga om bevillningen, och adelns därpå grundade förhoppningar om
deras stöd för sin vägran. Han slutar dock: «en tout cas, il faudra bien
finir, d’une ou d’autre manière; et à mon particulier, j’ai la confiance la plus
illimitée aux lumières et à l’expérience de V. M.” Konungen fullbordade,
såsom bekant, sin statshvälfning genom sitt energiska uppträdande på
riddarhuset den 27 April 1788, då han så godt som med maktspråk tvang adeln
att gå in på den äskade bevillningen, på obestämd tid. (Se Adlerbeth I:
156 o. f., Ehrenström I: 178, Tham s. 482 o. f.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free