- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
255

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medlemmar voro vid detta första möte närvarande presidenten
grefve Munck, statssekreteraren v. Carlsson,
öfverstekammarjunkaren baron Armfelt och öfversten Anckarsvärd. Åt de båda
sistnämnda, såsom generaladjutanter, voro de egentligen militära
detaljerna anförtrodda. Dessa förtroendemän borde nära samverka
med den sedan föregående år bestående utredningskommissionen.
Den under konungens frånvaro tillförordnade regeringen, i
hvilken äfven Munck var ledamot, fick befallning att låta
verkställa alla de föreskrifter rörande krigsanstalter, som kunde
komma från denna beredning. Vid detta krigsberedningens första
sammanträde, öfver hvilket fördes ett protokoll, [1] fördelades
arbetet mellan ledamöterna. Statssekreteraren baron Ruuth och
landshöfdingen Lilljehorn togo sedermera plats i beredningen,
den sistnämnde såsom generalintendent.

Af dessa ledamöter var Armfelt den som stod konungen
personligen närmast och till hvilken han satte det största
förtroendet. I beredningen ansåg han honom framför andra
representera sina intressen, såsom »un homme entièrement à moi»,
och det var i främsta rummet Armfelts föreskrifter i alla militära
frågor, som borde bestämma den tillförordnade regeringens
åtgärder. [2] Det var därföre som han ansåg honom, så länge
ännu någon fara hotade Sverige från vester, eller truppkårer
återstode att utrusta, kunna göra större gagn i Stockholm än i
spetsen för sitt regemente i Finland.

Sedan konungen den 3 Juni afrest till krigsskådeplatsen i
Finland, var det också med Armfelt, som han i främsta
rummet skriftligen meddelade sig rörande militäriska angelägenheter.
Konungens och Armfelts brefväxling under sommaren och
hösten 1789 var synnerligen liflig och utgör en icke ovigtig källa
för historien dels om detta fälttåg, dels om den verksamhet till
dess befrämjande, som egde rum i Stockholm. De officiella
brefven till konungen från krigsberedningen, utredningskommissionen
och t. f. regeringen äro långt ifrån att lemna den åskådliga
bild af denna verksamhet, som Armfelts talrika enskilda bref
från samma tid. [3]


[1] Gust. Mss., vol. 44.
[2] Gust. III:s bref, anf. st. s. 86, 90. — Armfelts motståndare ansågo
dock hans qvarstannande i Stockholm såsom bevis att konungen ”misstrodde
hans skicklighet i stora saker”. (Hochschild, Ant. II: 317, handskr. i Ups.
Bibl.)
[3]
Rörande utredningskommissionen och dess officiella skrifvelser
yttrade Armfelt skämtsamt, att ”den skrifver in folio och tänker in octavo.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free