- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
256

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Af den hemliga krigsberedningens öfriga ledamöter voro
tvenne sedan gammalt Armfelts motståndare: det var Ruuth och
Munck. Det bör, till heder för dem alla, icke lemnas onämndt,
att de nu arbetade endrägteligen tillsammans för det
gemensamma målet; och Armfelt, som framför alla andra hade
tillfälle att enskildt yttra sina tankar för konungen, har icke annat
än vänliga ord för sina kolleger, hvilkas nit och verksamhet han
i sina bref mycket prisar. Äfven ordföranden i den
tillförordnade regeringen, riksdrotset Wachtmeister, får af honom varma
loford, såsom »un homme incomparable et unique», hvars
uppförande fyllt honom »med vördnad och beundran». [1] — I
allmänhet torde denna kommitté icke ensamt förtjena loford för sin
enighet, utan äfven för en mer än vanlig ifver och verksamhet.
Icke minst gäller detta Armfelt, om hvilken konungen säger, att
han utfört »Herkules-arbeten». Hans verksamhet vid truppernas
utrustning för fälttågen 1789 och 1790 är ett värdigt motstycke
till hans organisation af gränsförsvaret 1788 och till hans senare
krigiska bragder i Finland och tillhör, jämte dem, de vackraste
bladen i hans historia.» [2]

De anspråk, som ställdes på krigsberedningen, voro icke
ringa: nya trupper skulle anskaffas, dels i Sverige, dels i
Tyskland, utrustas och provianteras samt sedan öfversändas till
Finland, medan ryssarna voro herrar i Finska viken; hären i
Finland skulle förses med alla förnödenheter, som icke där kunde
anskaffas; och slutligen skulle stora flottans behof, hvilka
syntes vara omättliga, genom dess försorg tillgodoses. För den
händelse att Danmark, efter utgången af det på sex månader
afslutna stilleståndet, skulle börja fiendtligheter, skulle
beredningen äfven draga försorg om vestra gränsens försvar. Oroande
underrättelser från Vermland [3] gjorde nämligen, att man under


[1] Armfelts bref till konungen l8/6, 20/6, 23/7 1789.
[2] Wallqvist yttrar i ett bref till konungen den 20/7 (anf. st., s. 140),
att han tackar Gud, att konungen hade «drotsen och Armfelt qvar i
Stockholm. De göra sannerligen hvad kloke och ärlige män kunna uträtta«. —
Annorlunda bedömdes dock visserligen krigsberedningen af dem, hos hvilka
ännu glödde oviljan öfver riksdagens tilldragelser. Hertiginnan af
Södermanland säger i en dagboksanteckning (Juli 1789): «Munck, avec Armfelt,
et la colère tranquille, mais vindicative de Ruuth font un triumvirat qui ne
fait que des horreurs«. Särskildt ansåg hon Armfelt olämplig, på grund af
hans förmenta brist på administrativ förmåga och ordningssinne.
(Därsammast. Maj.)
[3] Rapporter ingingo om stora truppsamlingar i Fredrikshall och
Kongsvinger; en länsmansrapport berättade ”såsom en alldeles säker nyhet“
att den i Fredrikshall samlade styrkan ”utan minsta uppehåll skulle genom
Sverige afmarschera till Ryssland”. (Gust. MSS., Vol. 44.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free