- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
257

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

början af sommaren icke var utan farhågor för ett nytt anfall
vester ifrån, ehuru de lyckligtvis visade sig ogrundade. I
början af Juli erhölls officiel förklaring om Danmarks neutralitet.

Till allt detta skulle penningar anskaffas; och häri låg en
af de förnämsta svårigheterna. Redan före fälttågets början
hade Armfelt föreställt konungen nödvändigheten af att med
allvar och i tid tänka på att afhjälpa detta behof, för att ej
helt tvärt nödgas afbryta påbegynta operationer. »Vi måste
strida», skrifver han: »det är nödvändigt för det allmänna bästa,
för E. Maj:ts ära, att denna kampanj föres med kraft och
framgång. Men utan pengar skulle Villars hafva förtviflat, och den
store Fredrik tagit sig lika slätt ut som vår krigsminister i
Helsingfors i fjol.» [1] Konungen själf klagar i sina bref till
Armfelt, sedan han ankommit till Finland, oupphörligt öfver
penningebristen och otillräckligheten af de gjorda sändningarna.
Liknande klagomål hade uttalats af de befälhafvare, som före
honom funnos i Finland, generallöjtnant Meijerfelt och öfverste
Stedingk, hvilken sistnämnde med utmärkelse öppnat årets
fälttåg: officerarna vid Stedingks kår hade icke fått sin lön sedan
sex månader, och soldaterna icke sedan fem; kött bestods endast
på helgdagarna, och soldaterna i Savolax lefde på vatten och
bröd. [2]

För afhjälpande af dessa olägenheter funnos nu dels medel
i den af riksdagen lemnade bevillningen, dels måste de genom
lån anskaffas. Ruuth, krigsberedningens finansman, gjorde enligt
Armfelts ord det omöjliga för att skaffa penningar och använde
till och med sin enskilda kredit för statens räkning, hvilket
likväl hotade att undergräfva bådas. Underhandlingar pågingo
emellertid med Preussen rörande anskaffande af
penningförsträckningar, och förskottsvis hade redan en del af det ifrågasatta
lånet erhållits. I dessa underhandlingar hade Armfelt väsentlig
del, såsom längre fram skall visas.

Mindre svårigheter än anskaffandet af penningar gjorde
uppsättningen af nytt manskap. Ännu dröjde qvar i folkets
sinne något af den patriotiska stämning, som året förut kallat
dem i vapen. Frivilligt uppsattes förstärkningsmanskap eller
vargering vid Dala, Helsinge, Elfsborgs och Vestgötadals
regementen, [3] och de öfriga behofven fylldes genom värfning ända
till Augusti. Då fann krigsberedningen, med anledning af den


[1] Odat. bref, Maj 1789.
[2] Stedingk 6/5 1789; Mémoires posthumes, I: 167.
[3] Gust. MSS., vol. 44; Krigsber. till K. Maj:t 10/8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free