- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
263

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den olyckliga riksdagen 1786. På samma gång uttalar han sin
förvåning öfver att det var Armfelt, som ånyo ville framdraga
Toll och räcka en beskyddande hand åt den man, som hela
Sverige ansåg för hans störste fiende. Han fann, att detta vore
»en ljuf hämnd», enkom gjord för hjärtan som Armfelts och
konungens eget [1]. Armfelts åtgörande härvid var förestafvadt af
insigten om fosterlandets kraf och innebar tvifvelsutan icke mer
än rättvisa; men kan i någon mån tjena att försona de obilliga
omdömen öfver den forne medtäflaren, i hvilka Armfelt alltför
ifrigt instämt under nedslagenheten öfver motgångarna i Finland.

Hertig Karls bestämda förklaring, att han icke en dag ville
behålla sitt befäl, om Toll ankomme till Karlskrona, vållade att
t. f. regeringen efter en vecka fann nödigt att återkalla
förordnandet för Toll. Men två månader senare gaf konungen själf
befallning om dess förnyande; [2] och Toll skötte under vintern
1789—90 med vanlig drift och skicklighet det honom anförtrodda
värfvet såsom generalintendent för flottan. —

I konung Gustafs planer för krigets fortsättande ingick
äfven att därvid använda utländska trupper. Att anskaffa sådana
borde icke möta hinder, om penningar kunde upplånas. Enligt
gällande sed i Tyskland såldes nämligen af furstarna i de
mindre tyska staterna de trupper, som af dem underhöllos, till den
högstbjudande. Underhandlingar om ett dylikt köp för Sveriges
räkning hade pågått, långt innan konungen afreste till Finland,
genom holländske generalen van der Borch. Armfelt tog under
våren liflig del i dessa underhandlingar, och öfverenskommelse
träffades med v. d. Borch att uppgöra aftal med dessa tyska
»Seelenverkäufer». Fråga var att anskaffa ända till 7,000 man.

I händelse af ett nytt anfall från Norge — man var,
såsom vi sett, ej alldeles säker, att ett sådant skulle uteblifva —
skulle denna köpta armé hafva användts till försvarande af
Sveriges vestra gräns i förening med de preussiska hjälptrupper,
om hvilka äfven underhandlingar pågingo; [3] i annat fall önskade
konungen, att de skulle öfverföras till Finland. »Ryssarna skulle
taga dem för preussare», och detta, antog han, skulle göra en


[1] Se konungens bref l9/8 1789, anf. st. 100 o. f.; jfr ofvan s. 154 o. f.
[2] Gust. MSS., vol. 44; bref till Wachtmeister, anf. st. s. 65. Vid
sidan af Toll ställdes, enligt sistnämnda bref, grefve Munck. Denna kommittés
arbeten började i December 1788. «Je sais bien que cela fâchera mon frère«,
skrifver konungen, som gifvit denna befallning, sedan flottan utlupit under
hertigens befäl, «mais voilà la flotte sortie; quand elle rentrera, la campagne
sera finie, et dans l’espace avant l’ouverture de la prochaine, S. A. R. aura
le temps de se défâcher.«
[3] Se Gustaf III:s bref till Armfelt, s. 68 (noten).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free