- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
264

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

god effekt. [1] Saken strandade emellertid på finansiella
stötestenar. De växlar, som Ruuth för ändamålet utställde,
protesterades i Berlin. Två särskilda gånger voro tyska legotrupper
marschfärdiga till Sverige; men då penningar uteblefvo,
stannade de qvar i ro hos sina herrar, till stor harm för dessa, som
sågo tillfället gå sig ur händerna till en inbringande affär genom
denna handelsvara. Ännu i början af Augusti hoppades
emellertid Armfelt, [2] att penningetransaktionerna i Berlin skulle
lyckas, och att trupperna skulle ankomma; men någon tid därefter
uttalade konungen den åsigt, att om de ej före September
månads slut vore anlända, saken finge hvila till nästa år, då frågan
om ett penningelån af preussiska regeringen vore uppgjord. [3]

Denna sistnämnda fråga sammanhängde nämligen på det
närmaste med köpet af de tyska hjälptrupperna; och lifliga
skriftväxlingar därom pågingo mellan Stockholm och Berlin.
Preussens sändebud i Stockholm, grefve Borck, underhandlade där
med statssekreteraren Franc och med Armfelt, medan envoyén
Caristien i Berlin samtidigt i samma syfte verkade hos
preussiske utrikesministern grefve Hertzberg. Resultatet af dessa
underhandlingar på olika platser hade blifvit två olika förslag till
lånekonventioner: det ena, uppgjordt i Berlin, om erhållande af
ett lån af preussiska statskassan å 733,000 rd:r sp. mot 5
procents ränta; det andra, aftaladt på Drottningholm, om ett lån
af två millioner mot 3 1/2 procents ränta och pant af hertigdömet
Pommern. Redan innan någon af dessa öfverenskommelser
blifvit stadfästad, hade från Preussen förskottsvis utbetalts 400,000
rd:r. Konungen önskade utverka Preussens antagande af
Drottningholms-konventionen, såsom den fördelaktigaste, under det
hemliga hopp att han skulle kunna förebygga Pommerns
öfverlemnande såsom pant genom att uppnegociera samma summa
på annat håll, i England eller hos landtgrefven af Hessen, innan
Preussen finge besätta det pantsatta området. Han antog, att
den sistnämnde ogärna skulle se Preussens maktutvidgning.
Resultatet blef emellertid, att det var Berlinerkonventionen å det
mindre lånet, som ratificerades. [4]


[1] Gustaf III:s bref till Armfelt s. 90. Armfelt ansåg däremot att dessa
främlingar bättre borde kunna användas i Sverige (till konungen 10/7 1788).
[2] Bref till konungen 1/8 1789.
[3] Konungens bref till Armfelt, anf. st. s. 97.
[4] Se Wahrenberg, Bidrag till historien om Gustaf III:s sednaste
regeringsår, i Bergstedts Tidskrift för Litteratur 1851, s. 336 o. f. och Gustaf
III:s bref till Wachtmcister och Franc, s. 97 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free