Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyvärr voro storverken under fälttåget lätt räknade;
och efter den under konungens ögon vunna segern vid
Uttismalm, som han försummade att fullfölja, föreföll, oberäknadt
den nästan oblodiga träffningen vid Högfors, nästan intet
af betydenhet vid den armé, som stod under konungens eget
befäl. Han stannade en hel månad vid Kymmenegård under
afvaktan på de förstärkningar, som väntades från Sverige, och
bevittnade från ett berg i grannskapet det olyckliga sjöslaget
i Svensksund, hvilket hans otålighet väsentligen bidragit att
framkalla. — Ärofullare var på det hela det fälttåg, som
Stedingk utkämpade i Savolax: striderna vid Porosalmi och
Parkkumäki gjorde all heder åt de svenska vapnen.
Stridsbullret på andra sidan Bottenhafvet kunde emellertid
hos en man af Armfelts eldiga lynne icke annat än väcka
lusten att få vara med. Otåligt begärde han gång på gång att
få komma öfver till Finland och strida, i stället för att
nedtyngas af administrativa detaljer och bekymmer öfver mötande
svårigheter. »Sedan man slåss i Finland, har jag ingen ro här»,
skrifver han en gång. »Ni slåss såsom Karl XII och lemnar
mig här; det gör mig förtviflad.» [1] — Konungen ansåg honom
dock tills vidare omistlig i Stockholm och afböjde på det mest
smickrande sätt hans anhållan. [2]
[1] Armfelt till konungen 7/8 1789.
[2] Se konungens bref 15/7 1789, s. 86. Konungen synes hafva haft en
viss farhåga för Armfelts deltagande i årets finska fälttåg. Anledningen därtill
var, egendomligt nog, en — spådom af den bekanta mamsell Arfvidson. Hvem
skulle hafva trott, att dennas mystiska gestalt skulle framskymta i brefväxlingen
mellan tvenne män, båda på höjden af sin tids bildning, och att det skulle
vara den snillrikaste och mest öfverlägsne af dem båda, som fäst afseende
vid hennes fantastiska profetior! Armfelt synes emellertid, i motsats till
konungen, hafva fattat saken från den skämtsamma sidan; i allmänhet var
mystik och vidskepelse fullkomligt främmande för hans skaplynne. Kort efter
konungens afresa — besöket hos spåqvinnan synes hafva egt rum omedelbart
förut — skrifver han: ”Notre inquiétude et nos consultations chez
kaffegumman font pleurer et rire”. Och äfven sedermera besöktes ”kaffegumman”,
på konungens befallning, dels af Armfelt ensam, dels af honom i sällskap
med Ruuth och Munck. Med en viss ironi lofvar han en gång, att sätta
upp ett protokoll öfver hennes ord och öfversända det; men ursäktar sig att
han måste försumma henne för att öfvervaka truppernas inskeppning. En
annan gång berättar han att hon förespått allehanda ”bêtises”: Fredrikshamns
intagande, ett stort slag den 27 Juli, kejsarens af Österrike död o. s. v. —
Konungen skrifver den 25/7: ”Je souhaite bien de vous voir, mais je crains
la maudite prophétie que vous savez“ (anf. st. s. 90). Armfelts svar (den 1
Aug.) är karakteristiskt: ”La prophétie n’est rien. Je dois battre les Russes,
c’est prédit: si je meurs, la gloire et les services rendus à ma patrie me
restent. Pourquoi vivons nous, si ce n’est pour mourir, ou pour l’honneur,
ou pour le plaisir? Mais je vivrai; mon coeur m’assure que mon maître et
son directeur des spectacles arrangeront encore quelque fête ensemble.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0286.html
