- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
276

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Ingo, och förberedelser gjordes för anläggande af ett
mörsarbatteri på Jakobs Ramsö, midt emot Elgsö på andra sidan om
Barösund. Ryssarna fortforo dock att någon tid kryssa i
farvattnen och hålla sundet besatt, och Armfelt fann, att han och
fienden voro »comme Arlequin et Scapin à nous braver de loin» [1].
Ankomsten af några svenska kanonslupar, länge uppehållna af
storm och motvind, i förening med försvarsanstalterna till lands,
gjorde den 24 Oktober slut på den ryska blockaden af Barösund;
och Finlands sydvestra kust hade åter fri sjöförbindelse, sedan
äfven den ryska hufvudstyrkan kort därpå lemnat Porkkala. —
Medan den ryska flottan ännu innehade Porkkala, hade det
lyckats Armfelt att utan strid undan de ryska kanonerna rädda
ett danskt fartyg, som var lastadt med proviant för svensk
räkning och som haft det missödet att sätta på grund utanför
nämnda udde. Han skickade en parlamentär till den ryska
eskaderns chef och anhöll, att det svenska manskap, som han ärnade
utsända till detta neutrala fartygs bistånd, icke måtte ofredas.
Detta beviljades; fartyget blef loss och inlopp till Helsingfors
med proviant [2].

Under tiden hade alla krigsrörelser hvilat vid gränsen.
Konungen hade från Lovisa gjort en resa inåt Savolax under
senare delen af Oktober, för att lära känna den krigsteater i
detta landskap, hvarest han ärnade låta följande årets fälttåg
taga sin början. Efter sin återkomst tog konungen sitt
högqvarter i Borgå. Armfelt begaf sig, efter väl uträttadt värf vid
Ingo, honom till mötes.

Fråga var, att Armfelts brigad redan nu på senhösten
skulle förläggas till södra Savolax, mellan S:t Michel och
Gorengo. I den plan för det kommande fälttåget, som blifvit
framlagd af majoren vid Savolax regemente Jägerhorn, och som i
någon mån kom att följas, ingick nämligen att, så vidt möjligt
vore, låta anfallet börja under vintern; och Armfelt med sin
fördelning var utsedd att från Savolax göra första inbrottet i fiendens
land, i förening med generalmajor Stedingk, som med den egentliga
Savolaxbrigaden var förlagd längre norrut. — Dessa förslag
funno till en början en afgjord motståndare i Armfelt. Han
misstänkte att de, så vidt det rörde honom själf, hade sin grund
i »hofkabaler», och förmodade skämtsamt, att han i Savolax
skulle komma att »plocka tallkottar i stället för lagrar». Han
träffade konungen i Borgå och fann honom synnerligen benägen


[1] Armfelt till sin hustru l3/10 1789.
[2] Armfelts rapport till konungen 10/10 1789.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free