- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
285

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvar, hade de endast tänkt på att gifva sig en ny författning,
och detta hade blifvit deras olycka. — Med afseende på
verkställigheten af den påtänkta resningen stannade de norska
frihetsmännen vid följande plan: missnöjet bland bergsverksarbetarna
skulle underblåsas; i trakten af Kristiania och Fredrikshall skulle
däremot »lugnet införas eller effekteras», för att därigenom
insöfva danska regeringen i säkerhet och förmå den att i
fästningarna behålla de norska garnisonerna; man väntade nämligen
ankomsten af »die Geworbene», värfvade tyska trupper. På en
bestämd dag skulle nu fästningarnas kommendanter arresteras,
trupperna förmås att aflägga ed på att icke längre tjena
konungen af Danmark, och fästningsportarna stängas. — Armfelt gaf
de norska frihetsmännen hopp att vid utförandet af denna
statskupp »få låna härifrån tilltagsna personer». Ytterligare besked
rörande utförbarheten af dessa planer väntade Armfelt att inom
kort få i Karlstad genom »en af dessa figurer», som skulle
inställa sig där hos honom.

Som man ser, hade Armfelt iakttagit en väl behöflig
försigtighet i denna underhandling. Icke ens den förhoppning om
»tilltagsna» svenskars medverkan, som han låtit framskymta,
innebar någon förbindelse till någon som helst medverkan af
svenska regeringen. Hans försigtighet gillades äfven af konungen,
som emellertid uttalade sin önskan, att alldeles inga svenskar
inblandades i det tilltänkta statsstrecket. »Framgången är oviss»,
skref konungen, »och dylika förslag böra vara lyckligt genomförda,
för att man skulle kunna tillstå sig hafva varit med om dem.» [1]

Armfelt återvände till Karlstad, vidtog där anstalter för
utrustandet af 1,500 man, hvilka i Maj skulle vara färdiga att
afgå till Finland, och skref till konungen, att han i landsorten
funnit borgerskapet och bönderna vara helt och hållet för konungens
sak. I Karlstad sammanträffade han äfven, efter några dagars
väntan, med den ofvannämnde Manderfeldt, hvars förmåga och
kännedom om förhållandena han erkände, men som han dock
icke ansåg sig böra inviga i de missnöjdas hemliga planer
eller upplysa om hvad han själf af dem erfarit. I stället
öfverenskoms, att Manderfeldt å sin sida för konungens räkning
skulle uppgöra en plan för vinnande af Norges förening med
Sverige. En sådan uppgjordes äfven och öfversändes till
konungen, som likväl, öfvertygad som han var, att Manderfeldt
var en »fourbe fourbissime», icke fäste afseende därvid, lika litet


[1] Gust. III:s bref, anf. st. s. 122; jfr Nielsen, anf. st. 259 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free