- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
287

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det var i Savolax på Saimens isar, som fälttåget 1790
skulle taga sin början. Planen härtill var, såsom nämndt är,
redan på hösten föregående år uppgjord af majoren vid Savolax
regemente Göran Jägerhorn. Han var en af finska arméens
utmärktaste officerare, som i Sveriges tjenst tillgodogjorde den
noggranna kännedom om östra Finlands natur- och
terrängförhållanden, han under Spengtportens ledning förvärfvat. Genom
sitt välförhållande under finska fälttåget återupprättade han
namnets heder, som lidit genom hans aflägsne slägtinges, majoren
Jan Anders Jägerhorns landsförrädiska stämplingar. Hans plan
till ett infall i ryska Finland tidigt på året 1790 hade, såsom vi
sett, föranledt lifliga öfverläggningar i Borgå på senhösten 1789;
men det afgörande beslutet om dess utförande fattades icke förr
än vid nyåret 1790, då Jägerhorn vid ett besök i Stockholm
erhöll konungens stadfästelse på denna plan. [1] Den afsåg att,
genom begagnande af de lättade kommunikationer, som de
tillfrusna sjöarna erbjödo, och fiendens förmenta säkerhet för ett
anfall under vintern, på öfverrumplingens väg bemäktiga sig de
punkter, som af dem höllos besatta vid gränsen, samt om
lyckan vore god, fästningarna Villmanstrand och Viborg, hvilka,
omgifna af isar på alla håll, vore lätt tillgängliga. Detta inbrott
borde ske i Februari eller senast i Mars. Innan fienden hunnit samla
sina stridskrafter, skulle svenskarna hafva fattat fast fot i landet,
och svenska flottan skulle tidigt på våren kunna börja sina
operationer i Finska viken.

En hemlig instruktion utfärdades den 17 Januari 1790 för
Jägerhorn att skyndsamt och i djupaste hemlighet vidtaga alla
nödiga anstalter till detta fälttåg. »Lönliga rykten» borde
utspridas, för att afvända fiendens uppmärksamhet från de
rustningar och trupprörelser, som företogos. Den väsentligaste af
dessa sistnämnda var den i Borgå i November 1789 så lifligt
omtvistade förflyttningen af den Armfeltska brigaden den långa
vägen från Nyländska kusten till trakten af S:t Michel i södra
Savolax. En särskild paragraf i instruktionen innehöll nu, att
Armfelts brigad vore utsedd att göra det första infallet i
fiendens land. Konungen ville med dessa trupper själf öppna


[1] Jägerhorn öfverlemnade den 1 Januari 1790 en uppsats kallad
”Reflexioner öfver 1789 års fälttåg” till konungen, som, ”då han kastade ögonen
på rubriken af skriften, nådigt och mildt yttrade sig: Det har gått med mig
som med Fredrik II i Preussen; hvar gång han följde sina generalers råd,
fick han stryk”. (Jägerhorn, Beskrifning öfver 1788—90 års campagne i
Savolax, handskr. i Kongl. Krigsarkivet.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free