Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snabbaste och verksammaste åtgärder för att bringa till fullbordan ett
så välsignelserikt verk.» [1]
Konung Gustaf skyndade att underrätta Armfelt, att
Igelströhm vore den af kejsarinnan utsedde fredsunderhandlaren, samt
att något närmare redogöra för sin brefväxling med Galvez, om
hvilket allt Armfelt i det undangömda Savolax endast erhållit
knapphändiga underrättelser, samt lemnade denne sitt tillstånd
att svara i samma fredliga ton. Antydningar borde i hans svar
göras, att man fruktade att sidoinflytelser skulle inverka på
kejsarinnans fredliga afsigter, och att andra makters intressen kunde
komma att inverka störande; samt om förhoppningen att de
fördelar, som Ryssland kunde erbjuda Sverige, kunde komma att
motsvara dem som från andra håll vore att förvänta. Såsom en
sådan skulle särskildt nämnas erhållandet af en naturlig och
militärisk gräns. För öfrigt borde Armfelt förklara, att han
härvid talte som den blinde om färgen, då han icke egde kunskap
om de diplomatiska underhandlingarna, och hans brefväxling på
den aflägsna plats, där han befann sig, endast rört krigets
angelägenheter. [2]
Konungen ville, såsom häraf synes, icke stänga den väg
till fredsunderhandling, som från rysk sida blifvit öppnad med
Armfelt; men han hoppades ännu dels på framgången af
Galvez’ verksamhet i Petersburg för samma mål, dels på en
lyckosam utgång af flottornas framträngande i Finska viken. Tanken
att uppdraga den egentliga fredsunderhandlingen åt Armfelt
synes från början hafva varit honom fullkomligt främmande och
förblef det ännu länge.
Detta konungens bref, skrifvet till segels på Amphion i
närheten af Viborg, tvenne dagar före olycksdagen vid Savitaipal,
träffade Armfelt, medan han svårt sårad låg fjättrad vid
sjukbädden; och utgången af företaget till sjös hotade ända till de
första dagarna i Juli, då genombrytningen från Viborg skedde,
att gifva en helt annan vändning åt fredsfrågan än den, som
Armfelts brefväxling med Igelströhm gifvit anledning att hoppas.
Under mer än en månad förekommer i Armfelts och konungens
brefväxling icke ett ord om fredsunderhandlingarna. Först
efter slaget vid Svensksund är det som detta ämne åter börjar
blifva hufvudsaken. [3]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
