- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
320

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under tiden hade Igelströhm och det ryska kabinettet låtit
sig angeläget vara att icke tillsluta den väg för
underhandlingar, som de öppnat genom Armfelt. Oaktadt krigslyckan
syntes hafva vändt sig åt ryska sidan, var dock kejsarinnans
önskan att vinna fred ej mindre uppriktig än konungens. Det
gällde att förekomma Sveriges anslutning till förbundet emellan
Preussen och England, hvilket ofelbart skulle hafva medfört
dessa makters väpnade uppträdande mot Ryssland. Armfelts
sjukdom erbjöd tillfälle att underhålla den vänskapliga
förbindelse med honom, som man varit angelägen att knyta, medan han
ännu befann sig i spetsen för sina trupper. Generalerna
Igelströhm i Villmanstrand och Saltikov i Viborg skyndade att visa
den sårade svenske befälhafvaren all upptänklig artighet: de
erbjödo honom läkarehjälp, de påtrugade honom förfriskningar,
»apelsiner, citroner och legumer», och visade sig synnerligen
angelägna att bemöta sårade och fångna svenska officerare af hans
kår på det mest förekommande sätt. [1] Själf fick Armfelt af
sin motståndare, general Igelströhm, i ett bref från denna tid
det smickrande vitsord, att han, om man ännu lefvat under
riddartiden, skulle hafva bort bära Bayards bekanta valspråk. [2]

Underrättelser om krigets gång och fredsutsigterna
lemnades i de artiga bref, som åtföljde dessa ryska sändningar. Så
kunde Armfelt t. ex. den 2 Juli i bref till sin hustru underrätta,
att general Saltikov skrifvit från Viborg den 27 Juni, att sedan
man ej längre hyste förhoppning om fred, stora tilldragelser
ansåges förestående — en tydlig hänsyftning på prinsens af
Nassau ankomst till Viborg, hvilken afsåg tillintetgörandet af den
där innestängda flottan och föranledde sjöslaget den 3 Juli. I
ett annat bref ett par dagar förut hade Armfelt berättat, att
han genom sina relationer med generalerna i Viborg kanske
ensam kände »fredssakerna», i hvilka han på grund af de ryska
underrättelserna ansåg, att konungen iakttog en »particulier»
hållning. [3] Om någon fredsunderhandling på egen hand mellan
Armfelt och de ryska generalerna kunde dock icke blifva fråga,
innan han därtill erhållit sin konungs förnyade befallning.


[1] Armfelts rapport till konungen 11/6. (Gust. MSS. 52). Anbudet om
läkarehjälp hade afböjts; däremot hade ”samvetslöst (sic) mottagits
refraichissementer och legumer“.
[2] “Sans peur et sans reproche” (Igelströhm till Armfelt 6/17 Juli 1790).
[3] Armfelt till sin hustru 30/6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/31/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free