- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
327

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

funnes »hopp om fred». [1] Följande dagen, sedan tvenne tält blifvit
uppslagna, togo öfverläggningarna sin början; de höllos på grund
af Armfelts sjuklighet i hans tält, hvilket lär varit en present af
general Igelströhm. [2] Ännu egde de dock en konfidentiel
karakter, och inga protokoll fördes öfver förhandlingarna. En mera
omedelbar inblick i deras förlopp än officiella protokoll lemna
dock Gustaf III:s ännu bevarade bref och biljetter under dessa
dagar, skrifna dels till Armfelt, dels i hans namn till Igelströhm,
jämte tillhörande hemliga instruktioner. [3]

Oaktadt Igelströhm efter sitt första sammanträffande med
Armfelt hade uttalat sin förhoppning om fred, började genast
svårigheterna att yppa sig. Tvistepunkterna voro på förhand
gifna. Lika bestämdt som konung Gustaf förklarat sin fordran
på en utvidgad gräns mot Ryssland, lika bestämdt hade
kejsarinnan befallt sin representant att förklara, att hon ej ärnade
afstå en fotsbredd jord, utan fordrade att gränserna lemnades i
samma skick som efter freden i Åbo. Och någon Sveriges
inblandning i Rysslands krig med turkarna — konung Gustaf
hade, såsom nämndt är, framställt anspråk på att antagas
såsom fredsmedlare — ville kejsarinnan lika litet tillstädja: om
från svensk sida yrkanden i detta syfte framställdes, skulle
förhandlingarna genast afbrytas, under förklaring att man ärnade
vädja till vapnen. [4]


[1] Historisk Tidskrift 1882, s. 308.
[2] Se Ehrenströms Anteckningar, I: 318. Den där berättade anekdoten
om Armfelts vredesutbrott öfver ett regnväder, som en natt genomblött hans
läger, är karakteristisk för hans häftiga lynne, men visar ännu mer att han
var sjuk och lidande.
[3] De svenska källorna för historien om dessa förhandlingar utgöras i
öfrigt dels af det af Ehrenström förda protokollet öfver den formliga
konferensen och hans kortfattade redogörelse för de föregående konfidentiella
samtalen (i Riksarkivet och Ups. Bibl.), dels af konungens utförliga berättelse,
med tillhörande bilagor, till riksrådet grefve Düben, dat. 20/8 1790 (i
Riksarkivet), hans egenhändiga koncept till depesch till Sveriges ombud i
Konstantinopel, Heidenstam och Brentano (Gust. MSS, vol. 6). samt af den
redogörelse, som konungen lemnade till hemliga utskottet vid 1792 års riksdag
(anf. st. Schröderheim, s. 163 o. f.). Därtill komma äfven enskilda bref —
bland hvilka Armfelts till sin hustru ej sakna intresse — och samtida
anteckningar. Äfven ur den ryske underhandlarens baron Igelströhms papper
hafva upplysningar vunnits, hvilka i senare tid tillgodogjorts för den
historiska forskningen i N. Grigorovitsch’s biografi öfver ryske kanslern
Bedsborodko, hvaraf en afdelning är egnad åt freden i Verelä. Utdrag af denna
framställning hafva meddelats af E. Hildebrand i Historisk Tidskrift 1882, s.
295 o. f.
[4] Kejsarinnans hemliga skrifvelser till Saltikov 9/20 Juli, 17/28 Juli, se
Historisk Tidskrift, anf. st. s. 307.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free