- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
329

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifligt i en biljett till Armfelt, hvari han yttrar, att han haft freden
i perspektiv och icke kunde finna sig vid att åter förlora den ur
sigte. [1]

Man var sålunda angelägen å ömse sidor. »Det var», sade
kejsarinnan, »med denna fred, liksom vid ett bröllop; båda
parternas samtycke behöfdes»; [2] och målet vanns ej utan
ömsesidiga eftergifter. Utan tvifvel var det den svenske
underhandlaren, som måste göra de flesta medgifvandena; men det var
också Sverige, som framställt de flesta anspråken. Det blef det
ryska förslaget, som väsentligen lades till grund för
fredstraktatens ordalydelse; men konung Gustafs fintlighet och hans
underhandlares nit gåfvo åt sakerna en sådan vändning, att de,
det oaktadt, snarare kunde anses hafva vunnit en diplomatisk
seger än ett nederlag.

Konferenserna började ånyo. Utom de stora
tvistepunkterna borde fredstraktaten vidröra många lättlöstare frågor af
större och mindre vigt; och dessa företogos till en början,
medan Igelströhm väntade på återkomsten af de kurirer, som
skyndade mellan Petersburg och Kuovola, och under det att konung
Gustaf några dagar vistades vid Svensksund, med anledning af
ett befaradt anfall af prinsen af Nassau. Den 8 Augusti
återkom konungen, och samma dag erhöll Igelströhm från
Petersburg genom den utsedde ryske sekreteraren, assessor Kuder, nya
instruktioner.

De resultat, som vunnits, innan konung Gustaf efter sin
återkomst åter ingrep i förhandlingarna, voro emellertid icke
obetydliga och visa nogsamt, att de båda underhandlarna varit
angelägna om vinnandet af det föresatta målet. Den i det
svenska fredsförslaget framställda fordran, att Ryssland skulle afstå
från all rätt till inblandning i Sveriges inre angelägenheter,
tillgodosågs därigenom, att man kom öfverens att i fredstraktaten
icke nämna frederna i Nystad och Åbo, hvilka syntes kunna
gifva anledning till en dylik inblandning. Deras bestämmelser


[1] Gustaf III:S bref, anf. st. s. 164, jämte noten. Armfelt skref 3/8 till
sin hustru: «Här ligger jag och grälar med den ryske plenipotentiairen om
fred. Men svårt ser det ut. Likväl är här visserligen ägg eller ungar om
fem dagar. Jag bäfvar för att gumman är för stark. Herre Gud hvad jag
vore lycklig, om jag med olivbladet i munnen finge nalkas Stockholm!« —
Följande dagen tillägger han: «Jag har satt mina ryssar på tinnarna af
templet. De hafva på mitt ultimatum skickat kurirer till Hennes Maj:t, min
nådiga protectrice, och om fredags afton är saken därhän bragt, att vi hafva
fred eller krig, utan hjälp eller barmhertighet. Gud den allrahögste gifve
det förra!«
[2] Hist. Tidskrift, anf. st. s. 307.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free