Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit ringa. [1] Hertiginnan af Södermanland, som icke var
konungen och Armfelt synnerligen bevågen, har antecknat: »Man
får göra Armfelt den rättvisan att erkänna, att freden utan
honom kanske aldrig kommit till stånd, ty konungen ville hafva
stora fördelar; och enligt fredstraktatens ordalydelse är den
ingalunda lysande».
Kejsarinnan Katarina skildrade i ett af sina bref till Grimm
på följande något skrytsamma sätt de båda fredsunderhandlarnas
inbördes ställning: . . . »Två baroner, af hvilka den ene var i
stånd att säga till den andre: jag slår ihjäl dig, baron, om du
icke går rakt på saken, som jag vill; och den andre baronen
hade för mycket förstånd för att icke inse sakens tvingande
nödvändighet och den förtjenst, som han därigenom skulle
inlägga gent emot sina landsmän. Han har därigenom minskat
det hat, som de hyste mot honom, därföre att de ansågo
honom såsom en af upphofsmännen till det förödande kriget». [2]
Den stora kejsarinnans uppgifter både om Igelströhms
öfverlägsenhet och Armfelts andel i krigets början voro, såsom vi sett
af det föregående, ogrundade; och hennes tillfredsställelse öfver
fredens afslutande vittnar, att hon med bekymmer skulle hafva
sett kriget fortsättas. Potemkin skref till sin herskarinna, att
han sof med mera lugn, sedan han visste att freden var
återställd; och hon svarade, tre veckor efter fredens afslutande: »Jag
skall berätta dig huru det gått med mig: sedan år 1784 hafva
mina kläder alltid varit vida, men under dessa tre veckor hafva
de börjat blifva för trånga, och mitt lynne är mycket gladare». [3]
Katarina II förblef efter Verelä-freden Armfelt mycket bevågen;
och den förbindelse, han därigenom kom att knyta med ryska
hofvet, kom längre fram att öfva ett afgörande inflytande på
hans öden. Nu visade kejsarinnan sin tacksamhet med frikostiga
gåfvor: en dyrbar briljanterad dosa med hennes porträtt och
stora penningsummor, [4] hvarjämte såväl Armfelt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>