- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
346

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rörande de utrikes angelägenheterna; och hans brefväxling med
konungen lemnar månget bidrag till kännedomen om de förslag,
som voro å bane.

Ett bland dem som först uppdyka efter freden med
Ryssland, är Gustaf III:s bekanta plan att uppträda såsom
medtäflare om Polens konungakrona. Tanken härpå säges först hafva
blifvit väckt genom grefve Johan Potocki, polska republikens
sändebud i Paris, hvilken nämnt hertig Karl såsom en lämplig
kandidat till polska tronen. »Det ingaf konung Gustaf III
tanken att själf blifva konung i Polen», säger L. v. Engeström,
Sveriges då varande sändebud i Warschau, »och jag fick
befallning att verka för att vinna detta mål.» [1] Redan i början af
Oktober 1790 tog skriftväxlingen i detta ämne med Engeström
sin början och fortgick, under dennes stora bekymmer, till
våren 1791. Engeström afstyrkte på goda grunder hela planen,
och frågan förföll, sedan förslaget likväl blifvit kändt både i
Sverige och utlandet, samt konungen och hans omgifning gifvit en
viss fart åt ryktet därom genom att vid samma tid antaga
polska moder i klädedrägt. [2]

Polens sändebud i Stockholm, grefve Georg Potocki, den
nyssnämnde Johan Potockis broder, bidrog genom sina
yttranden att rikta konungens lättrörliga fantasi åt detta håll.
Armfelt användes att utforska honom, hvilket icke mötte synnerliga
svårigheter, ty den polske grefvens diplomatiska begåfning var
mycket ringa — äfven hans vän Engeström erkände detta —;
och Armfelt yttrar sig i sina biljetter till konungen ofta med
ringaktning om denne egendomlige diplomat, som gärna skötte
glaset och korten, föga kände den försigtiga regeln att hafva
»tand för tunga», och hvars »qualité de bête», för att begagna
Armfelts ord, »passa les règles préscrites». Armfelt berättade
i November 1790, att Potocki talat med honom »très-clairement»
om polska kronan, hvilket föranledde konungen till den belåtna
anmärkningen, att polackarna bättre än någon annan insåge sina
intressen» och att de lyckats finna en utväg att undgå ryskt
förtryck och preussisk egennytta. [3] Och i Januari 1791


[1] Engeström, Minnen och Anteckningar I: 169 samt Bilaga VII; se
vidare Raphael, Bidrag till historien om Gustaf III:s planer på Polen och
därmed sammanhängande underhandlingar 1788—91, Schinkels Minnen II: 175
o. f., m. fl.
[2] Se Schinkel, nyss anf. st., m. fl. Äfven Armfelt hade, enligt en
anteckning af Barfod, «lagt sig till en galonerad polsk rock och dito mössa,
hvilken prydliga habit ganska väl klädde hans ansenliga figur«.
[3] Gustaf III:s bref, s. 172.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free