Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Armfelt berättar härom, sedan han omnämnt, att konungen
vid detta tillfälle visat sig mindre frikostig med utmärkelser än
vanligt: »Konungen ville göra mig till grefve och sörja för
betalandet af mina skulder; jag bad honom afstå därifrån.
Grefvevärdigheten smickrade mig icke, och huru angenämt det än
kunde hafva varit för mig att få mina skulder betalta, så ansåg
jag dock icke, att det vore rätta ögonblicket att visa en dylik
tjenst åt en enskild person, då sparsamheten borde utgöra
grundvalen för det nya regeringssättet och vore oundgängligen
nödvändig för att gifva förtroende och stadga åt det system, som
man nyss antagit . . . Konungen fäste afseende vid mina
föreställningar och nöjde sig med att öka mina inkomster genom
en årlig gratifikation, så att hela inkomsten af alla mina
ämbeten steg till 6,500 rd:r eller 3,250 holl. dukater. [1] Jag ansåg
mig icke böra säga nej till denna välgärning, då mina
penningaffärer voro i så dåligt skick, att en för långt drifven
grannlagenhet skulle kunna hafva gifvit mina fordringsegare skäl att
anklaga mig för bedräglighet eller dårskap.»
»Ett ögonblick efteråt, då jag höll på att lemna H. Maj:t,
sade han mig: »Men säg uppriktigt, är det ingenting, som ni
önskar? Tala om det utan förbehåll; jag vill och jag bör vilja
göra er till nöjes.» I grund och botten önskade jag blifva
öfverståthållare i Stockholm; men jag visste, att konungen hade sina
skäl för att icke bevilja mig denna plats, hvilken ensam var
tillräcklig att sysselsätta en människa. Jag beslöt därföre att icke
säga något därom, för att ej göra konungen emot; och, liksom
om jag kunnat förutse framtiden, fick jag den idéen att
förbereda mitt afskedstagande och bestämma tiden därför. »Nä väl»,
sade jag, »eftersom E. Maj:t nödvändigt vill det, skall jag
tillstå mina önskningar, men jag begär på förhand E. Maj:ts
hedersord, att intet hinder skall läggas i vägen.» — Konungen
hade gått för långt, för att draga sig tillbaka; och fastän han
tycktes vara missnöjd med tanken på att han därigenom kunde
förbinda sig att göra mig till ståthållare i Stockholm, räckte
han mig sin hand utan motvilja och sade: »Se där min hand,
min vän! Ni har mitt löfte.» Jag svarade genast: »E. Maj:t
vill då visa mig den nåden att underteckna ett litet papper, som
i få ord innehåller följande: enär baron Armfelt tjenat mig med
nit och trohet, så samtycker jag till hans begäran, att år 1794
få draga sig tillbaka från alla tjenstebefattningar; och på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
