- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
400

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uniform och med stöflar och trodde att något ovanligt inträffat,
samt frågade mig två gånger: »Hvad står på? Hvarföre har ni
varit ute till häst?» — Jag svarade, att behofvet af frisk luft och
min lust att se, huru ordningen uppehölles i staden, hade
föranledt mig att tidigt rida ut, och att jag sedan haft så mycket
att göra, att jag ej haft tid att kläda om mig. Han fixerade
mig ett ögonblick, som om han velat läsa sanningen i mina ögon,
och sade: »Jag vill ingenting veta; likväl är det icke lång stund,
sedan jag hörde bullret af en kavalleritrupp». I själfva verket
hade också en afdelning dragoner af misstag passerat under
konungens fönster». — —

»Sedan den dagen erinrar jag mig icke, att H. Maj:t ett
enda ögonblick syntes sysselsätta sig med hvad som tilldrog sig
omkring honom, utom att han 5 eller 6 dagar före sin död
frågade mig, hvad hans son sade. Jag svarade, att jag vore
öfvertygad, att han vore djupare upprörd än man trodde; och detta
var äfven fallet. Den unge fursten talte nästan icke och gick
oupphörligt fram och tillbaka med en dyster och bedröfvad
uppsyn. Jag tror nog, som alla människor sade, att han var
missnöjd med att han icke var ordförande i regeringen, liksom under
konungens resa till Aachen, helst som han äfven eljest visat sig
i alla afseenden vida framför sin ålder. Men det som vida mera
upprörde hans känslor, var det trolösa och grymma sätt, hvarpå
man behandlat hans fader. Detta väckte hans ovilja till den
grad, att han öfverlade med sig själf, om han borde besluta sig
för att regera öfver ett folk, som sudlat sig med ett dylikt brott.
Detta uttryck är af honom själf: en dag, då han utgöt sitt hjärta
öfver denna sorgliga tilldragelse, undföllo honom dessa ord,
oaktadt hans vanliga försigtighet och grannlagenhet».

»Regeringen sysselsatte sig ända till den 29 Mars endast
med löpande ärenden. Man lät hålla offentliga förböner för
konungens återställande, kyrkorna voro fulla af folk, och man såg
tårar rinna, som icke kommo af lågt smicker eller af
egennyttiga beräkningar. Polismästaren afgaf två gånger om dagen sin
rapport och fick allt bemyndigande och all hjälp, som voro
nödvändiga för att handla med kraft; — ty man hade då icke ännu
tagit sitt parti att beskydda konungamördarna. Oaktadt min
helsas dåliga skick, vakade jag ofta och ansträngde mig mycket.
Vid händelser af detta slag uppträda alltid beskäftiga personer,
som, för att göra sig oumbärliga, sätta ihop tusentals dikter.
Så öfvertygad jag än var, att befolkningen var välsinnad och
att de, som önskade en allmän omstörtning, vore ängsligare än
vi, så trodde jag mig likväl, för att utsträcka vaksamheten så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free