Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Där låg ett skimmer öfver Gustafs dagar,
fantastiskt, utländskt, flärdfullt, om du vill;
men det var sol däri» — —
Sol, men äfven skugga; och skuggorna hade fallit allt tyngre
mot slutet af konung Gustafs dagar. Äfven den man, hvars
öden vi följt under en tid, då de voro så nära sammanlänkade
med hans konungs, fick sin dryga del af skuggan, liksom han
äfven hört till dem, som framför andra solat sig i ljuset.
Gustaf Mauritz Armfelt var mer än någon annan en
kännetecknande typ för Gustaf III:s tidehvarf; han var i själfva verket
den egentlige gustavianen. Ty ingen af dem, som längre fram
älskade att mottaga denna hederstitel af senare slägten, hade
stått konung Gustaf personligen så nära. Ingen hade så tillegnat
sig tidens yttre skick; dess älskvärdhet, dess qvickhet och dess
lättsinne, dess öfverdåd i lefnadssätt och ytliga, men storsinta
världsåskådning, dess franska bildning och ridderliga tänkesätt
synas hos Armfelt samlade i en, så att säga, kristalliserad form.
Framför alla andra hade han därjämte med aldrig svikande
trohet stått vid sin konungs sida i motgångens, som i
medgångens dagar.
Lysande hade hans bana varit. Vid ännu ej fyllda 35 år
— hans 36:te födelsedag inföll två dagar efter hans konungs
död — hade han beklädt statens vigtigaste förtroendeplatser, och
mot slutet af sin bana otvifvelaktigt af många betraktats såsom
Sveriges främste man, näst konungen. Af krigarens mod hade
han gifvit vackra prof, liksom äfven af diplomatens fintlighet;
och hans tjenster hade blifvit frikostigt belönade. Samtiden hade
tillmätt hans inflytande på statens angelägenheter afgörande vigt,
och konung Gustaf hade, så trodde mången, af honom hemtat
ingifvelser i stort som i smått.
Samtiden har tvifvelsutan öfverskattat Armfelts inflytande
på konung Gustafs politiska planer. Vi hafva sett att konungen
vid ryska krigets början, vid statshvälfningen 1789, vid planen
till krigsföretaget mot Frankrike ingalunda tog råd af Armfelt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0425.html
