Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som tvärtom med bekymmer erfor konungens afsigter. Endast
med afseende på det sistnämnda af dessa stora företag lyssnade
han till Armfelts afstyrkande råd, åtminstone för tillfället; men
han gjorde det ingalunda så, som den där vore van att föras i
ledband af sin gunstling. I Gustaf III:s historia skall Armfelt
likväl allt jämt förblifva en af de mest framträdande gestalterna,
och detta ej blott såsom en representant för Gustafs tidehvarf
med dess svagheter och förtjenster. På många områden har
hans verksamhet under de förhållanden, som konungens
statskonst framkallat, varit af betydelse. Men det är icke såsom
konungens inflytelserike rådgifvare, åtminstone icke i vigtigare fall,
som han förvärfvat sin plats i hans historia: det är såsom den
nitiske och oförfärade verkställaren af hans planer, såsom en
kämpe för sin kunglige väns myndighet och för hvad som han
ansåg såsom fosterlandets ära. Han var därvid lika litet som
konungen nogräknad om medlen för målets vinnande, men,
liksom han, alltid beredd att sätta sin egen person i sticket. Mer
än någon annan af konungens män ådrog han sig under oroliga
tider uppmärksamheten; och han ställde sig ingalunda själf i
skuggan. Oförsigtighet, öfvermod och öfverdrifven
själfuppskattning gjorde hans stundom utmanande hållning ännu mera i
ögonen fallande och samlade kring hans person mycket af
motståndarnas hat och hämndkänsla.
Häraf förklaras många af de stränga domar, som samtiden
fällde öfver Gustaf III:s gunstling, och mycket af den smädelse,
som riktades mot honom ej blott af personliga afundsmän, utan
äfven af politiska motståndare och af dem, som efter konung
Gustafs död funno sin räkning vid att deltaga i förföljelsen mot
hans fallne och biltoge vän. Han gjordes ansvarig för den
äfventyrliga statskonst, som hotat Sveriges yttre och inre lugn,
och det fanns knappast någon nedrighet, som ej tillades hans
personliga karakter: skrytsam feghet och blodtörstig grymhet,
gudlöst lättsinne, sniket penningebegär och förrädiska
stämplingar med Sveriges fiender.
Under skildringen af Armfelts och Gustaf III:s gemensamma
lif hafva icke dessa anklagelser blifvit fördolda. Denna skildrings
uppgift har icke varit att vederlägga dem, lika litet som att dölja
de Armfelts felsteg och svagheter, hvilka dels följde af
tidehvarfvets, dels af hans eget skaplynne och ofta gåfvo klandret
sitt berättigande. Men det är icke mer än historisk rättvisa att
hafva erinrat, att mycket af hvad mot honom taltes och skrefs
af illvilliga samtida, till den grad bar partibitterhetens prägel,
att det knappast förtjenar vederläggas, samt att en stor del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
