Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
storm, som syntes vara nära att utbryta bland den uppretade
folkmassan, hvars hållning icke varit den vänligaste mot den
nye regenten: genom sitt uppträdande under öfverläggningarna
om kodicillen hade han äfven beredt hertigen en angenäm
öfverraskning. Frivilligt hade han afstått de anspråk på ett
noggrannt uppfyllande af den bortgångne konungens vilja, hvilka
man i främsta rummet väntat, att han skulle framställa. Det
var ett drag af Armfelts rättskänsla och hans monarkiska
grundsatser, som förtjente allt erkännande: han ansåg, att dessa oklara
föreskrifter skulle förlama regeringens kraft och väcka
misstroende mellan regenten och de rådgifvare, som blifvit honom
påtvingade. Härtill kom väl äfven önskan att vinna regentens
förtroende genom denna eftergift och att därigenom behålla en
inflytelserik ställning nära regentens person. Ingen ser gärna
makten glida sig ur händerna utan att söka qvarhålla den.
Armfelt hade dessutom några timmar förut gifvit sin döende
konung det högtidliga löftet att troget stå vid hans sons sida;
och utvägen härtill syntes lättare kunna vinnas genom
eftergifvenhet för hertigens önskan än genom vidhållandet af
kodicillens bokstaf. Hans meningsfränder, de ifriga rojalisterna,
klandrade emellertid skarpt denna medgörlighet, hvarigenom »första
exemplet gafs af missaktning för konungens yttersta vilja och
dörren öppnades för nya rådgifvare, hvilka redan då förmodades
stå färdiga att begagna sig af hertigens kända svaghet» [1]. Själf
skulle Armfelt inom kort få erfara att han missräknat sig på
följderna af sin eftergifvenhet.
På aftonen af denna minnesvärda dag, hvars tilldragelser
Armfelt så lifligt skildrat, hade han, under det att regeringens
öfriga ledamöter sysselsatte sig med löpande ärenden af mindre
vigt, ett långt politiskt samtal med hertigen-regenten. Denne
begärde hans råd med afseende på den allmänna ställningen så
väl inom landet som i förhållande till utlandet, samt önskade
höra hans mening om åtskilliga mera enskilda förhållanden och
personer. Armfelt svarade, enligt sina anteckningar, öppet och
oförbehållsamt på alla dessa frågor: han tillstyrkte att framför
allt arbeta på afbetalandet af statsskulden, medan flotta och
armé hölles i godt stånd. Med afseende på den yttre politiken
tillrådde han uppehållandet af förbindelsen med Ryssland och
närmande till Danmark; i de franska oroligheterna ansåg han,
att Sverige icke borde inblandas, och uttalade den åsigt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
