- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
10

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

III:s planer, om anledningarna till missnöjet o. s. v., och
Armfelt synes hafva helt öppenhjärtigt meddelat sig med den ifrige
partimannen, t. o. m. i vissa delar hafva gifvit honom rätt.
Han gaf äfven befallning om beredande af större beqvämlighet
åt v. Engeström.

Äfven mot konung Gustafs mördare, Ankarström, visade
Armfelt prof på en mänsklighet, som gör hans hjärta heder, så
mycket mera som han i honom måste se den, som framför andra
bragt olycka ej blott öfver Sveriges rike, utan öfver honom själf
personligen. Han besökte honom flera gånger i fängelset och
sökte, då han såg hans ånger, att mildra hans öde. Då
konungamördaren, efter att tre dagar å rad hafva schavotterat och slitit
spö på hufvudstadens torg, fördes till afrättsplatsen, gaf han en
af de prester, som beredt honom till döden, i uppdrag att tacka
Armfelt för den mildhet, han visat honom i fängelset och eljest:
Armfelt hade nämligen skickat Ankarström en sjubbskinnspels,
som han begagnade vid schavotteringen. »Han gaf ock tillkänna,
säger den antecknare, som af prestens egen mun förnummit
denna helsning, att han icke skyllde Armfelt, utan general
Klingspor för den hårda spöslitningen, den han sista dagen beskref
såsom öfverstigande den tanke, han gjort sig om höjden af
mänskliga plågor» [1]. Dock tillhörde Armfelt visserligen icke
dem, som önskade att de öfriga i mordanslaget inblandade skulle
lemnas strafflösa; och den mildhet, som i själfva verket visades
dem alla, utom Ankarström, väckte, såsom vi snart skola se,
hans rättmätiga harm.

Det var endast en kort tid, knappast tre månader, som
Armfelt utöfvade sitt nya ämbete; och hans verksamhet såsom
sådan kan knappast sägas hafva efterlemnat några spår i
Stockholms stads historia. Vid hans sida stod såsom underståthållare
den ifrige gustavianen Ahlman, som länge under ledigheten efter
den berömde öfverståthållaren baron Karl Sparre skött detta
ämbete. Af Ahlmans erfarenhet vid allmänna ärendens


[1] Nordin, sid. 274. Detta vitsord kan knappast nekas trovärdighet
framför de rykten, som uppgåfvo att Armfelt tvärtom visat onödig grymhet
mot den dömde förbrytaren. Enligt dem skulle han, såsom öfverståthållare
närvarande vid spöslitningen, hafva uppmanat bödelsknekten att slå hårdare
och låtit soldater af andra gardet tränga sig inom spetsgården och skymfa
delinqventen. (Se Adlerbeth, Hist. anteckningar, II: 9, och Ahnfelt, Ur Sv.
hofvets och aristokratiens lif, VI: 75).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/32/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free