Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmärktes, att han sökte gifva sitt hof ett militäriskt utseende
genom att där införa bruket af uniformer, sablar, stöflar och
sporrar o. s. v. [1]. De oordningar, som förefallit vid Ankarströms
schavottering, då andra gardet bildade spetsgård, gåfvo första
anledningen till de förebråelser och oupphörliga trakasserier, som
drabbade detta regementes officerare. ”Deras enda fel, säger
Armfelt, var att de stodo under mitt befäl, och att där rådde
en helt annan ton än den som började blifva herskande. Det
må vara nog att säga, att krigsrätter och arresteringar
förekommo så ofta i detta regemente, att jag slutligen tog mitt
parti att begära en förklaring af generaladjutanten Klingspor [2].
Han slingrade sig undan med komplimenter och protestationer;
men sedermera talte jag med Lagerbring, som var
statssekreterare för krigsärendena, och han hade den ärligheten att säga
mig, att hertigen lifligt önskade att jag afsade mig detta
befäl ... Jag svarade Lagerbring, att jag icke begärde bättre,
och att sedan regementet blifvit mönstradt, H. K. H. kunde
lemna befälet åt hvem han ville. — Mönstringen egde rum den
26 Maj, och Liljehorn, bror till en af dem som varit invecklade
i konungamordet, utnämndes till dess chef. Officerare och
soldater togo afsked af mig med tårar i ögonen; och vid den
middag, som jag gaf för de förstnämnda, drogo de icke i
betänkande att högt förklara så väl sin saknad öfver min afgång
som sitt missnöje öfver den present, som regenten gifvit dem i
den nye chefens person».
Kort förut (den 15 Maj) hade Armfelt erhållit värdigheten
af generallöjtnant, en befordran, om hvilken han dock missnöjd
anmärker, att den skedde »i sällskap med personer, som
knappast dragit sin värja».
Äfven andra små misshälligheter mellan Armfelt och
hertigen yppade sig, hvilka småningom visade hvad klockan var
slagen. Hertigen lät t. ex. förstå sitt misshag öfver att Armfelt
såsom öfverståthållare hade adjutanter, hvilka buro en särskild
uniform. Dessa fingo befallning att tjenstgöra vid sina
regementen [3]. — En annan kontrovers föranleddes af Armfelts motstånd
inom ordenskapitlet mot att hertigen finge dubba den af Gustaf III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
