- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
45

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom en våldsåtgärd och en skymf [1]. Af öfverståthållarelönen
fick han icke uppbära ett öre, ehuru han faktiskt ett halft år
innehaft detta ämbete, till hvilket han måst lösa en dyr fullmakt.
Vistelsen i främmande land, äfven med ett frikostigt anslag,
kunde icke annat än bringa ytterligare oreda i Armfelts redan
tillräckligt intrasslade enskilda affärer.

En väsentlig del i den lifliga brefväxlingen mellan Armfelt
och hans hustru, under denna vistelse i utlandet, rör i följd häraf
ekonomiska ämnen. Till hennes klokhet och rådighet hyste han
med skäl det största förtroende. »Hushålla med dina och mina
pengar, som du vill, skrifver han, det blir aldrig du, som
ruinerar mig». Hans egna planer i dessa frågor röja ett oroligt och
missnöjdt sinnes hela oreda. Hans föreskrifter voro ofta
hvarandra motsägande och bevisade på ett slående sätt det
berättigade i hans misstro till sin »esprit financier». Än ville han sälja
sina egendomar Nynäs och Ogesta och i stället köpa en större
egendom i Holstein; än endast göra en fingerad försäljning af
förstnämnda egendom, för den händelse att en lycklig
vändning inträffade i Sverige; längre fram ville han använda Nynäs, som
borde bebyggas, till residens för sin hustru. På sina egendomar
ville han införa mjölkhushållning och boskapsskötsel efter
Holsteinskt mönster. Än föreslog han att för ett mindre kapital
sälja det pensionsbref, han erhållit af Gustaf III; än att hans
hustru skulle sälja sin rättighet att bo på slottet såsom statsfru,
än han själf sina juveler. »Allt fast borde förvandlas i
penningar», heter det en gång, »bättre fly än illa fäkta», ty
Frankrikes öde väntade Sverige. Någon tid därefter väcktes fråga om
upptagande af ett penninglån, för att i Mecklenburg köpa en
större egendom [2]. Frågan om en resa till England från Aachen


[1] Den brefväxling, som med anledning häraf egde rum mellan
rikskansleren Sparre och grefvinnan Armfelt, finnes tryckt i Crusenstolpes Hist.
Tafla af Gustaf IV Adolfs första lefnadsår, s. 244.
[2] En af Armfelts under vistelsen i utlandet förvärfvade vänner, den
tyskfödde majoren von Hess, skulle användas såsom ombud vid detta
egendomsköp. Till major C. F. Uggla, som under Armfelts frånvaro var hans
kommissionär i Sverige, skref han en mängd bref från samma tid rörande
ekonomiska angelägenheter: de finnas bevarade i Upsala univ. bibliotek.
Ugglas svar finnes bland de Armfeltska papperen i Riksarkivet. Denna
brefväxling lemnar en föga tilltalande bild af Armfelts sätt att sköta sina
affärer och målar hans oroliga sinnesförfattning vid denna tid och hans
lynnes ojämnheter. — Uggla misstroddes af fröken Rudenschöld och Armfelts
öfriga vänner. Den förstnämnda kallade honom «plus coquin que bête«.
Schröderheim undrade öfver Armfelts förtroende till denne man,
«utgången af Tollenom«. Själf bedyrade Uggla att han aldrig skulle förgäta sina
förbindelser till Armfelt: det vore en infami att glömma sin välgörare. Han
synes hafva uppmuntrat Armfelts ekonomiska förslag i Sverige, och prisar,
oförtjent nog, Armfelts finansiella och praktiska förstånd. Detta smicker, som
för öfrigt förenades med en viss frihet i tonen, ökar ej förtroendet för denne
kommissionär. Politiska frågor vidröras ej i Ugglas bref, men väl i Armfelts
till honom. Anmärkningsvärdt är, att ej Uggla längre fram blef inblandad i
högmålsprocessen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free