- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
47

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det, därföre att där vore rätta platsen att lega banditer för
penningar [1]. — Dylika varningar, dels befogade, dels obefogade,
endast ökade Armfelts förbittring: han föraktade sina
motståndare och trotsade dem i ord och handling.

Äfven andra underrättelser från Sverige voro egnade att
väcka Armfelts förtrytelse och oro. Redan före sin afresa från
Sverige hade han i Skåne på Krageholm erfarit, att den
förolyckade grefve Munck utspridt, att icke han, utan Armfelt
och Taube voro de egentligen skyldiga till förfalskningen af de
fahnehjelmska sedlarna, samt att Munck i Reuterholm funnit en
inflytelserik beskyddare. Att detta osannfärdiga rykte verkligen
var gängse, bekräftades sedermera genom bref. I ett förtroligt
bref till sin hustru gaf Armfelt luft åt sin harm öfver denna
»infami» och öfver det hemlighetsfulla förfarandet vid rättegången
mot Munck. Afsigten därmed kunde, menade han, ej vara
någon annan än att kasta skugga öfver Gustaf III:s minne eller
göra »hederligt folk misstänkta» [2]. Det berättades äfven att
i den svenska pressen förekommit »libeller» mot Armfelt [3].
Den statsutredning, som i Augusti förordnades, framställdes för
Armfelt såsom afsedd att i främsta rummet »chikanera» honom
och andra Gustaf III:s förtroendemän [4]. Rykten utspriddes, att
Armfelt inträdt i den armé, som tågade mot Frankrike [5].

Mera sårande än alla dessa mer och mindre grundlösa
rykten, hvilka kommo till Armfelts kunskap, voro dock de
yttranden, som fälldes på hans rygg inom det hof, där han så
länge varit firad och mäktig. De drabbade icke blott honom
utan ock hans konungs minne, till hvars försvarare, äfven efter
hans död, han ansåg sig framför andra kallad. Det var i
synnerhet fröken Rudenschöld, som med mycken ifver till honom
inberättade anekdoter af detta slag. En af dem torde få anses


[1] v. Hess till Armfelt 11/12, 18/12 1792.
[2] Armfelt till sin hustru 22/7 1792.
[3] Fröken Rudenschöld till Armfelt 4/8 1792. Kellgren skulle hafva
varit författaren. I Stockholms-Posten, Kellgrens tidning, förekommer dock
vid denna tid intet, som kan anses syfta på Armfelt.
[4] Rudenschöld till Armfelt 15/9 1792. Hon visste, att Armfelt hade
konungens décharge för sin förvaltning under krigsåren, och ansåg, att han
intet hade att frukta. Han var emellertid så säker, att han hade förföljelser
att vänta, att han i bref till sin hustru bad henne slå ett bläckhorn öfver
räkningarna, så att utgiftsposterna ej syntes — han var ej viss om, att
verifikationerna funnes till dem alla — men så, att summan, konungens décharge
och statssekreteraren Lagerbrings påskrift ej doldes!
[5] I den franska Moniteuren visste man t. o. m. att berätta, att han
stupat i en duell (Le Moniteur 1792, n:o 352).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free